Låt inte automationen resultera i att människor används som dåliga robotar, varnar forskare.
Utifrån resultaten har forskarna tagit fram sju principer:
- Gör konsekvenserna av AI och automation till en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Undersök vilka värden som påverkas – inte bara effektivitet, utan även arbetsglädje, professionalism, kvalitet och kundnöjdhet.
- Mät, analysera och följ upp effekterna. Var beredd att justera arbetssätt och teknik.
- Låt chefer, medarbetare och andra berörda samverka kring införandet.
- Styr användningen genom tydliga principer och rutiner.
- Välj noga vilka arbetsuppgifter som ska automatiseras.
- Skapa rutiner och handlingsberedskap för fel och misstag.
Enligt forskarna krävs också en gemensam bild av varför tekniken införs, vad den ska användas till och vilket stöd medarbetarna behöver.
När AI och annan digital automation införs ligger fokus ofta på effektivitet och produktivitet. Konsekvenserna för medarbetarnas arbete riskerar däremot att hamna i skymundan.
Det visar ett forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad. Forskarna har undersökt hur digital automation påverkar arbetsmiljön, arbetssituationen och kompetenskraven för privatanställda tjänstemän.
Studierna har framför allt genomförts inom IT-branschen, där forskarna har intervjuat mjukvaruutvecklare och UX-designers. Det är yrkesgrupper vars arbete i hög grad påverkas av digital automation och generativ AI.
AI kan urholka yrkesskickligheten
Enligt forskarna kan automation bidra till både effektivare arbete och nytta för verksamheten. Men vinsterna behöver vägas mot andra värden.
Arbetstillfredsställelse och professionalism kan gå förlorade, samtidigt som tjänstekvalitet och kundnöjdhet riskerar att försämras. Därför behöver chefer följa fler mått än hur mycket tid eller pengar tekniken sparar.
Särskilt stora kan konsekvenserna bli när generativ AI tar över uppgifter som ligger nära medarbetarnas kärnkompetens. Det skiljer sig från att använda tekniken för mer administrativa uppgifter, som dokumentation.
Forskarna sammanfattar en av principerna så här:
– Låt inte automation resultera i att människor används som dåliga robotar.
Läs mer: Oväntad AI-effekt: Arbetslusten ökar – men återhämtningen minskar
Arbetsmiljön måste med från början
Forskarna framhåller att arbetsmiljöfrågorna behöver komma in redan när användningen av AI planeras. Det räcker inte heller med en riskbedömning före lanseringen. Effekterna måste följas löpande när tekniken börjar användas i det dagliga arbetet.
Arbetsmiljöarbetet behöver därför vara flexibelt och kunna fånga upp oväntade konsekvenser. Organisationen behöver också vara förberedd på fel, missförstånd och andra problem som kan uppstå när automatiserade system används.
Tydliga principer och rutiner är centrala. Utan gemensam styrning finns det enligt forskarna en risk att tekniken börjar användas på helt olika sätt i olika delar av organisationen.
Forskningsprojektet Vägledning för digital automation och god arbetsmiljö har finansierats av Afa Försäkring. Bakom studien står Maria Åkesson, Michel Thomsen samt doktoranderna Olga Plotnikova och Naomi Chikumbi Zulu vid Högskolan i Halmstad.
