Anställda som använder AI-verktyg i jobbet arbetar snabbare och uppskattar effektiviteten – men de tar också på sig fler uppgifter och låter arbetet glida in i vad som en gång var ledig tid, visar en ny studie.
Poängen var att AI skulle ta bort det tråkiga jobbet och ge oss mer tid för det som verkligen spelar roll. Men ny forskning visar att det snarare är tvärtom: I stället för att minska arbetsbördan, fungerar AI som en gaspedal som intensifierar arbetet – ofta utan att chefer eller ledning ens vet om det.
En åtta månader lång studie, nyligen publicerad i Harvard Business Review, visar att anställda som använder AI-verktyg i jobbet arbetar snabbare och uppskattar effektiviteten – men de tar också på sig fler uppgifter och låter arbetet glida in i vad som en gång var ledig tid. Resultatet är ökad stress, sämre återhämtning och en allt suddigare gräns mellan jobb och fritid.
Studien bygger på ett fältarbete vid ett amerikanskt techbolag med drygt 200 anställda. Forskarna följde användningen av generativ AI i vardagen – genom observation, Slackkanaler och över 40 intervjuer med medarbetare inom teknik, design, produkt och forskning.
Verktygen så enkla att man aldrig pausar
Författarna till studien, Aruna Ranganathan och Xingqi Maggie Ye från UC-Berkeley, identifierade tre sätt som AI förändrade medarbetarnas arbetsvanor på:
- Fler uppgifter: När AI fyller kunskapsluckor börjar anställda utföra uppgifter som tidigare låg utanför deras roll. Projektledare börjar koda och designers tar på sig ingenjörsuppgifter. Det som börjar som ett roligt experiment blir snabbt en permanent utökning av rollen.
- Utsuddade gränser mellan jobb och fritid: Med AI-verktygen blev det enklare att påbörja arbetsuppgifter under raster eller strax innan man stängde ner datorn för dagen. Medarbetarna skickade en ”sista prompt” innan de lämnar skrivbordet för att låta AI:n jobba under tiden. Detta kändes inte som mer jobb för de anställda, eftersom AI-verktygen gjorde att många uppgifter kändes enkla – men innebar att antalet pauser minskades.
- Extrem multitasking: AI-verktygen gör att anställda driver flera processer parallellt. På en och samma gång kunde de skriva en text, be AI om ett alternativt utkast och dessutom återuppliva äldre uppgifter som AI:n kunde ta hand om i bakgrunden. Beteendet ger en känsla av fart och produktivitet, men innebär en kognitiv belastning från ständiga byten av fokus.
Drivet av medarbetarna – inte cheferna
Den kanske mest intressanta insikten i studien är att det inte var chefer eller ändrade mål som drev på förändringen, utan tvärtom. Det var medarbetarnas egna drivkrafter – förstärkta av AI-verktygens tillgänglighet – som skapade en form av frivillig överprestation.
Det gör också att risken är svårare att få syn på, menar forskarna. När medarbetarna “går igång” på egen hand är det lätt att tolka det som engagemang, initiativkraft eller effektivisering – vilket ju låter som en dröm för en arbetsplats. Men forskarna varnar för att beteendet kan leda till sänkt kvalitet, fler fel, sämre beslutsförmåga och i förlängningen utbrändhet och trötthet.
Inför en ”AI-praxis”
Vad ska man då göra för att ta vara på lusten som AI-verktygen väcker, utan att falla över i överarbete? Studiens författare menar att arbetsgivare inte enbart bör fokusera på implementering av AI – utan också på strukturering och användning. De kallar det en ”AI-praxis”: upprätta ett gemensamt förhållningssätt kring hur AI ska användas, vad som är rimligt, när man ska pausa – och hur man undviker att jobba för mycket.
