Socialtjänsten ska möta växande behov. Ofta med begränsade resurser och svåra beslut som följd. Ändå drivs runt om i landet projekt som utmanar invanda sätt att arbeta.
Chefstidningen har intervjuat 10 socialchefer som tänker nytt.
1. De flyttade socialtjänsten dit behoven är störst
Karolina Rydbrant, enhetschef på socialtjänsten i Skäggetorp. Foto: Magnus Andersson
– Många sa att det skulle bli svårt att rekrytera, men det blev tvärtom. Vi har många erfarna socialsekreterare som längtat efter att jobba så här. De säger att det känns som socialt arbete, så som man tänkte sig när man läste till socionom.
Det säger Karolina Rydbrant, enhetschef för familjebehandling på socialtjänsten i Skäggetorp.
För två år sedan flyttade Linköpings kommun ut ett socialkontor till Skäggetorp, ett område som klassats av polisen som särskilt utsatt – med hög arbetslöshet, barnfattigdom och rekrytering till kriminella gäng.
2. Skrotade minutstyrningen – fick bättre kvalitet
Anna-Lena Andersson, socialchef i Pajala, Kalix.
I Kalix har man lämnat minutjakten bakom sig. Hemtjänsten är nu organiserad i små självstyrande arbetslag.
– Vi har varit för dåliga på att lyssna på yrkesgruppen. Att förstå hur lång tid varje människa behöver för att duscha eller äta kan bara de som träffar dem varje dag, säger Anna-Lena Andersson.
Förändringen har gett resultat. I Hemtjänstindex, som jämför kvaliteten i landets hemtjänst, har Kalix klättrat från plats 179 år 2023 – till plats 25 i år.
3. Succé för 4-dagarsvecka – nu utökas försöket
Maria Lindholm, enhetschef, socialförvaltningen Göteborg Nordost.
Socialförvaltningen i Göteborg Nordost anslöt sig till forskningsstudien om fyradagarsvecka hösten 2024. Utgångsläget var då tufft, med hög arbetsbelastning och hög sjukfrånvaro.
Först gjordes en riskanalys tillsammans med socionomerna. Målet var att hitta 20 procent av arbetstiden som kunde kapas – något som först tycktes omöjligt i en hårt pressad verksamhet.
– Jag jobbade mycket med att utmana tankesättet: ”Så har vi alltid gjort”. Varför? Behöver vi alla möten? Måste de vara så långa? säger Maria Lindholm.
4. Chefar över två kommuner – ger större muskler
Tanja Mattsson är chef över socialförvaltningen i två kommuner – Bengtsfors och Mellerud. Foto: Joachim Nywall
Att leda en socialförvaltning är ett heltidsjobb. Tanja Mattsson leder två.
Hon är socialchef för både Bengtsfors och Melleruds kommun, och styr mycket av arbetet på distans. Målet är att ge två små kommuner bättre förutsättningar att utveckla verksamheten än de klarat var för sig.
– Inom socialtjänst och äldreomsorg brinner det alltid någonstans, då är det lätt att fastna i det operativa. Genom att samverka kan vi också driva utvecklingsfrågor och bygga upp kompetens, säger hon.
Upplägget har lärt henne att vara en närvarande chef – på fem mils avstånd.
5. Med fler chefer försvann konsulterna
Jesper Kyrk, socialchef i Upplands Väsby.
Nästan hälften av socialsekreterarna i Upplands Väsby var konsulter. I dag finns inte en enda kvar.
När Jesper Kyrk tillträdde som socialchef i Upplands Väsby fick han i uppdrag att minska beroendet av konsulter inom individ- och familjeomsorgen. Då var tolv tjänster vakanta och nästan hälften av socialsekreterarna inhyrda konsulter – en lösning som kostade kommunen 13 miljoner kronor per år.
I dag har konsulterna helt ersatts av ordinarie personal och personalomsättningen är den lägsta på nio år.
6. Dubblerade OB – lockade fler till vården
Carin Johansson är socialchef i Pajala.
I Pajala har bristen på vårdpersonal drivit upp kostnaderna för inhyrd bemanning, inte minst inom hemtjänsten.
– Gruvorna sväljer många i arbetsför ålder. De erbjuder löner vi inte kan matcha, då måste vi tänka annorlunda, säger Carin Johansson, socialchef i Pajala.
Kommunen ville höja grundlönerna för att både behålla och locka personal, men fick nej från regionen. I stället har Pajala som första – och hittills enda – kommun i Sverige dubblat OB-ersättningen för all vård- och omsorgspersonal.
7. Ger socialtjänsten en röst: “Viktigt att föra fram våra argument”
Anna Burston är verksamhetschef i Lund och tillträdande socialchef i Kristianstad.
Som ordförande för Föreningen Sveriges socialchefer har Anna Burston blivit en av socialtjänstens tydligaste röster i den offentliga debatten.
– De flesta har ingen egen erfarenhet av socialtjänsten, samtidigt som de som kritiserar oss ofta står oemotsagda. Den mediala bilden blir att vi inte klarar vårt uppdrag, säger Anna Burston, verksamhetschef i Lund och tillträdande socialchef i Kristianstad.
Genom föreningen lyfter Anna Burston forskning och erfarenheter från socialchefer – både i media och i remissvar och dialog med beslutsfattare. Och det ger resultat.
Ett exempel är regeringens förslag om en ny statlig nämnd inflytande över insatser för unga som begår brott. Efter kritik från föreningen och andra remissinstanser har förslaget dragits tillbaka för omarbetning.
8. Stoppar våld med Islandsmodellen
Lise-Lott Tronders är enhetschef för Stockholms stads socialjour.
Lise-lott Tronders, enhetschef för Stockholms stads socialjour, har tillsammans med polisen infört den prisbelönta Islandsmodellen i Stockholm.
Metoden går ut på att socialsekreterare och polis rycker ut sida vid sida vid larm om våld i hem där underåriga barn finns.
– Minderåriga som sitter inlåsta för grova våldsbrott har nästan alltid själva varit utsatta för våld i hemmet. Kan vi bryta våldet tidigare gör det enorm skillnad.
9. Gör säkerhet till en del av jobbet
Christian Jerrestål, enhetschef för socialtjänsten i Gottsunda, Uppsala.
Hot, våld och otillåten påverkan har blivit en allt mer uppmärksammad arbetsmiljöfråga inom socialtjänsten. I Uppsala tränar man regelbundet på situationer som förhoppningsvis aldrig ska inträffa.
För akuta lägen finns nu en checklista med sju punkter. Personalen har övat på exempelvis hur de ska placera sig i tjänstebilen om en klient blir aggressiv och hur besöksrum ska möbleras för att ingen ska riskera att bli instängd. Vid oplanerade besök sker den första kontakten genom besöksluckan.
10. AI-verktyg ger mer tid och bättre fokus
Marie Cederberg är teamledare på socialförvaltningen i Helsingborgs stad
– Det går inte att ha mer sekretess än vi har inom socialtjänsten. Det är en juridisk snårskog, milt uttryckt.
Det säger Marie Cederberg, teamledare på socialförvaltningen i Helsingborgs stad. Hon är en av dem som lett arbetet med AI inom socialtjänsten, som är en del av stadens bredare AI-satsning.
Den största utmaningen har inte varit att få medarbetarna med sig – utan juridiken.
Vanliga AI-tjänster kan inte användas på grund av sekretessen. Därför har Helsingborg, tillsammans med leverantören, anpassat AI-verktyget till verksamhetens krav. Man har också tagit fram en omfattande dataskyddsbedömning som andra kommuner kan använda som stöd.
– Intresset är jättestort. Vi får samtal nästan varje dag från andra som vill att vi ska berätta hur vi gjort, säger Marie Cederberg.
