De flyttade socialtjänsten dit behoven är störst

När Linköpings socialtjänst såg att många familjer tackade nej till stöd valde man att inte fråga varför människor uteblev – utan vad verksamheten själv behövde förändra.

Karolina Rydbrant är enhetschef för familjebehandling på socialtjänsten i Skäggetorp. Foto: Magnus Andersson

– Många sa att det skulle bli svårt att rekrytera, men det blev tvärtom. Vi har många erfarna socialsekreterare som längtat efter att jobba så här. De säger att det känns som socialt arbete, så som man tänkte sig när man läste till socionom.

Det säger Karolina Rydbrant, enhetschef för familjebehandling på socialtjänsten i Skäggetorp.

För två år sedan flyttade Linköpings kommun ut ett socialkontor till Skäggetorp, ett område som klassats av polisen som särskilt utsatt – med hög arbetslöshet, barnfattigdom och rekrytering till kriminella gäng.

Bakgrunden var en intern granskning som visade att många familjer tackade nej till det stöd socialtjänsten erbjöd. Slutsatsen blev att socialtjänsten måste bli mer tillgänglig och finnas där behovet är som störst – för att sätta in insatser innan problemen växer.

De säger att det känns som socialt arbete, så som man tänkte sig när man läste till socionom.

Karolina Rydbrant

I dag arbetar ett tjugotal medarbetare i lokaler i Skäggetorps centrum.

– Vi vill att det ska vara lika lätt som att gå till vårdcentralen, det ska inte vara stigmatiserat att komma till oss för hjälp, säger Karolina Rydbrant.

– För att bygga förtroende måste vi också visa att vi litar på de vi ska träffa. Vi ska inte gömma oss.

Att flytta socialkontor till utsatta områden är inget nytt. Det som skiljer Skäggetorp är att myndighetsutövning och familjebehandling arbetar tillsammans. Vid en orosanmälan träffar familjen både utredare och behandlare redan vid första mötet, vilket gör att stöd kan erbjudas direkt – i stället för flera månaders väntan på utredning.

Arbetssättet ligger också i linje med den nya socialtjänstlagen, som gör det möjligt att ge vissa insatser utan behovsprövning.

Karolina framför Socialtjänst Skäggetorp.

I Skäggetorp arbetar man även förebyggande tillsammans med bland annat skolor, BVC och frivilligorganisationer. Personalen leder tjej- och killgrupper i skolan och erbjuder föräldrautbildningar tillsammans med öppna förskolan.

– Det finns föreställningar om vad socialtjänsten gör och väldigt mycket rädsla. Vi lägger mycket tid på att förklara hur vi jobbar, säger Karolina Rydbrant.

Skäggetorp klassas fortfarande som ett särskilt utsatt område, men enligt polisens senaste trygghetsmätning syns en ljusning – problemindex har minskat från 3,22 under 2022 till 2 under 2025.

Jag känner väldigt mycket hopp när jag går till jobbet.

Karolina Rydbrant

Några mätbara effekter från just socialtjänstens flytt finns ännu inte, men enligt enhetschefen söker fler stöd på eget initiativ samtidigt som man möter fler barn.

Trots att socialkontoret ligger i ett utsatt område beskriver Karolina Rydbrant en stabil personalgrupp med låg personalomsättning.

– Vi har medarbetare som bara uttrycker sig positivt och inte är oroliga eller utsatta.

Flytten var en del av kommunens arbete mot segregation och finansierades delvis med statliga medel. Karolina Rydbrant tror att fler varianter på modellen kan komma runt om i landet.

Flera kommuner har varit på studiebesök för att se hur arbetet organiseras.

– Det finns så stora vinster med det här sättet att jobba, säger enhetschefen.

– Vi ser något annat än det skrämmande som ofta målas upp. Vi ser föräldrar som vill det bästa för sina barn. Jag känner väldigt mycket hopp när jag går till jobbet.

Karolina Rydbrant är en av 10 nytänkande socialchefer runt om i landet som Chefstidningen intervjuat. Här hittar du alla: 

10 socialchefer som tänker nytt

Läs även

Annons