Så vet du om arbetsplatsen är trygg – eller bara trevlig

"Psykologisk trygghet" har seglat upp som det främsta idealet för den moderna arbetsplatsen. Men hur vet du om trygghet verkligen råder – eller om alla bara spelar med?

Glad stämning på jobbet är inte alltid detsamma som att alla känner sig trygga. Foto: Getty Images

Louise Bringselius forskar om tillit och organisationer vid Handelshögskolan i Stockholm och listar sex tecken som tyder på en trygg arbetsplats.

1. Tydliga krav och förväntningar

God stämning är ingen jätteutmaning om medarbetarna har stor frihet. Men psykologisk trygghet handlar inte om frånvaro av krav, menar Louise Bringselius.

– Många tänker att människor blir tryggare om man bara är snäll och låter dem vara. Men de flesta vill veta vad som förväntas av dem.

När ansvar och rollbeskrivningar är otydliga frodas lätt osäkerhet och frustration under ytan. Vet man inte vad som förväntas så vet man inte heller om man gör ett bra jobb, påpekar forskaren.

– Då öppnar man upp för olika tolkningar. Följer man heller inte upp hur det går blir det ett slags osynliggörande av arbetet som människor faktiskt gör.

Psykologisk trygghet handlar inte om frånvaro av krav, menar Louise Bringselius.

2. Medarbetare säger emot chefen

Om alla för det mesta bara glatt nickar med när chefen pratar är det sällan ett gott tecken, menar Louise Bringselius. På trygga arbetsplatser ifrågasätts ibland chefens beslut – utan att stämningen fryser till is.

– Forskning visar att chefer ofta överskattar sin egen förmåga. Om ingen heller säger emot är det lätt att tolka det som att alla andra också inser att man själv vet bäst – och att gruppen därför är utomordentligt kompetent.

Men tyst medhåll handlar i själva verket oftare om något annat – att folk helt enkelt inte vågar säga emot.

– Medlöperi är en egen form av tystnadskultur, konstaterar Bringselius.

– En chef som aldrig blir motsagd har sällan en trygg arbetsgrupp.

3. Kollegor säger emot varandra

På trygga arbetsplatser vågar kollegor även säga emot varandra. Psykologisk trygghet handlar nämligen inte om att vara överens, enligt Louise Bringselius.

– Tvärtom kan det finnas fler meningsskiljaktigheter, eftersom man vågar komma med invändningar. Skillnaden är att man hanterar oenigheten konstruktivt, utan att det blir personligt eller infekterat.

I trevliga grupper finns ofta en stark konsensus – med risken att alla håller med för att undvika dålig stämning.

– Det kan verka trevligt för att människor är passiva och inte tar i sådant som är känsligt och måste hanteras.

Om det som skaver inte luftas öppet, flyttar det ofta ut ur rummet i stället.

– Då blir det trevligt på mötet, men kanske viskningar i korridorerna.

Hur en grupp reagerar när någon gör fel säger också mycket om hur trygg arbetsplatsen är.

4. Misstag lyfts och diskuteras

Hur en grupp reagerar när någon gör fel säger också mycket om hur trygg arbetsplatsen är. På en trevlig arbetsplats kan människor vara förstående och stöttande när ett misstag sker, men samtidigt undvika att reda ut vad som hände.

– Man går snabbt vidare för att ingen ska känna sig utpekad, men då sker det heller inget lärande, säger Louise Bringselius.

I trygga grupper vågar medarbetarna flagga problem tidigt och rota i det som gått snett – utan att någon känner sig attackerad.

5. Många personer hörs

En arbetsgrupp kan se väldigt trygg ut även om det bara är ett fåtal personer som stormtrivs och tar mycket plats. Något som kan ge en falsk bild av hur gruppen egentligen mår, understryker Louise Bringselius.

– Man ser den där högljudda kärnan och tänker att det fungerar toppen. Men det är lätt att missa att vissa står utanför gemenskapen och kanske till och med har börjat undvika diskussioner och möten.

På arbetsplatser med psykologisk trygghet kan även de mer lågmälda föra fram sina åsikter.

6. Åsikter utifrån välkomnas

Hur en verksamhet reagerar på kritik från dess målgrupp – kunder, patienter eller medborgare – säger också mycket om hur trygg den egentligen är, enligt Louise Bringselius.

– Sitter man lite på sin parnass och tycker mest att mottagarna är jobbiga? Eller lyssnar man på deras upplevelser och följer upp?

När kritik utifrån snabbt möts av försvar handlar det ofta om mer än relationen till omvärlden.

– Tål man inte åsikter utifrån så har man förmodligen inte heller särskilt högt i tak internt.

Läs även

Annons