Ulrika Westrup, docent, och Alina Lidén, universitetslektor, vid Institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet.
Foto: press
Det är många gånger tufft att vara chef. Sjukskrivningsstatistiken för chefer visar en alarmerande ökning i antalet sjukdagar på grund av trötthet, ångest och depression. En studie av docent Ulrika Westrup och universitetslektor Alina Lidén vid Institutionen för tjänstevetenskap på Lunds universitet visar att reflekterande samtal, tillsammans med andra chefskollegor, kan få chefer att må mycket bättre. Med andra ord: Chefer har behov av stöd och bollplank.
I studien, som pågått i två år, har chefer i en svensk kommun intervjuats först i fokusgrupper, sedan i mindre grupper i syfte att diskutera lämpliga lösningar.
Intervjuerna har gett en entydig bild av problemet.
Cheferna gillar att vara chefer. De brinner för sina uppdrag och vill göra skillnad.
Men det är stundtals tufft att vara chef. Och när det blir jobbigt har man ofta ingen att prata med.
Att skapa nätverk med chefskollegor kan vara ett sätt att säkra hälsan. Nätverk kan vara avgörande för att komma vidare i karriären, hitta lösningar eller bara känna stöd.
– De här cheferna har massor av strategier och verktyg för att hantera medarbetarnas hälsa och arbetssituation. Men inga för att hantera den egna hälsan, och den egna stressen. Och när de talar med sina chefer handlar det bara om verksamheten och medarbetarna – aldrig om det egna måendet, säger Ulrika Westrup.
Varför har det blivit så här?
Kanske handlar det om chefsideal och rådande normer.
Chefer ska vara starka och rådiga. De ska lösa problem, inte vara en del av dem.
Förväntningarna på dem är höga, både från dem själva, och omgivningen.
”Man är sällan sjuk. Man håller på, man löser och trixar” säger en av cheferna i studien.
”Man springer på och bara levererar och presterar, men hinner inte vara en känslomänniska. Man glömmer det mellanmänskliga”, säger en annan.
Det som är viktigt är att få till en kontinuitet i samtalen, det är A och O.
Alina Lidén
Det tycks finnas en skam i att behöva be om hjälp med att hantera sin känsla av otillräcklighet eller osäkerhet. Man är rädd att det ska tolkas som en svaghet.
Flera chefer i studien säger att de har en eller två chefskollegor som de faktiskt kan prata med om jobbiga saker. Som vänner snarare än kollegor. Men det sker inte i strukturerad form.
– Det cheferna efterfrågar är reflekterande samtal med andra chefer. Samtal om vad det innebär att vara chef, om det egna måendet. De önskar att de hade ett forum där de kunde prata öppet om det här, där de kan öppna upp sig och dela med sig av sina erfarenheter, säger Alina Lidén.
I studien påpekar man att chefernas samtal kring det egna måendet måste göras till en strategisk ledningsfråga och en del av organisationens arbetsgivarpolicy. Annars finns det en uppenbar risk för att chefernas mående aldrig tas på allvar.
Forum för reflekterande samtal bör bestå av chefer på samma nivå, men det behöver inte nödvändigtvis komma från samma organisation.
– Det finns en styrka i igenkänningen. Att de ser att chefer tampas med frågor av samma karaktär i andra organisationer. Står du till exempel inför nedskärningar kan det vara skönt att få bolla med chefer som varit med om liknande saker, säger Ulrika Westrup.
Gruppen ska vara stor nog för att erbjuda variation och nytänkande, liten nog för att deltagarna ska kunna skapa tillit till varandra och våga öppna upp.
Syftet ska vara tydligt, liksom mandatet från ledningen.
Det är viktigt att poängtera att de här forumen inte får handla om medarbetarna eller verksamheten. Här handlar det om chefernas mående. Hur de känslomässigt kan hantera utmaningar de ställs inför.
Och man behöver självklart inte må dåligt för att få utbyte av en sådan här grupp. Det handlar lika mycket om att bibehålla ett gott mående även under påfrestande omständigheter. Att skapa ett hållbart ledarskap helt enkelt. Samtalsledare? Ja, kanske, eller inte. Det bestämmer gruppen själv.
– Det som är viktigt är att få till en kontinuitet i samtalen, det är A och O, säger Alina Lidén.
– Arbetsgivare behöver förstå att välmående chefer får välmående medarbetare. Det finns studier som visar att man rent ekonomiskt räknar hem satsningar på hållbara chefer, då det har en tendens att skapa hållbara medarbetare i stort. Jag undrar ibland hur vi hamnat här. Chefer är trots allt organisationernas ryggrad, ändå är det dåligt med organisatoriskt stöd för chefer, säger Ulrika Westrup.
