Forskning visar att utköp ofta fungerar som en "quick fix" av problem som egentligen har sin grund i arbetsmiljön.
Foto: Getty Images. Montage: Sanna Gustavsson
Anneli Matsson
Att köpa ut chefer och medarbetare har blivit en alltmer normaliserad – och kostsam – del av det svenska arbetslivet.
Anneli Matsson, lektor vid Göteborgs universitet, och Louise Svensson, lektor vid Linköpings universitet, konstaterar i en ny studie att för många chefer har utköpet blivit ett standardverktyg för att hantera konflikter, bristande prestationer eller personmotsättningar. Men också ett sätt att runda LAS.
Forskarna har i studien samlat erfarna fackliga förhandlingsombud från Akademikerförbundet SSR i så kallade fokusgrupper där man kartlagt erfarenheter från en stor mängd verkliga fall.
Experterna, som dagligen företräder både chefer och medarbetare, har gemensamt tagit fram mönster och trender i hur förhandlingarna utvecklats över tid.
Läs studien här: Ett arbetsmiljöperspektiv på utköpens roll i arbetslivet – En ohållbar praktik
En ”quick-fix” med dolda kostnader
Forskning visar att utköp ofta fungerar som en administrativ lösning på problem som egentligen har sin grund i arbetsmiljön. Genom att erbjuda ett avgångsvederlag kan en chef snabbt lösa en besvärlig situation, men studien pekar på att grundproblemen sällan försvinner med individen.
”Man skiljer sig för snabbt i stället för att titta på vad det är som gör att folk inte fungerar?”, konstaterar fackliga företrädare i studien.
När en medarbetare ”petas ut” lämnas ofta en bristfällig arbetsmiljö kvar för de kollegor som stannar, vilket gör utköpet till en kortsiktig lösning på systematiska problem.
Juridiken ersätter det mänskliga samtalet
Forskarna talar om en juridifiering av arbetslivet.
– Vi ser hur konflikter allt oftare hanteras med juridiska avtal. Ofta uttalar man inte ens vad konflikten handlar om, man bara skriver ett avtal om utköp, säger Anneli Mattsson.
I studien konstaterar forskarna att det här sättet att hantera konflikter skapar en distans till de etiska konsekvenserna av besluten. Chefer missar den mänskliga komplexiteten och det ansvar man har för medarbetarnas trygghet och hälsa.
– För den anställde föregås ofta utköpet av en outhärdlig vardag och man ser utköpet som den enda utvägen ur en ohållbar arbetssituation. Både fack och individ hamnar i något av en gisslansituation. Loppet är kört från start, allt man kan göra är att skademinimera, skapa en exit helt enkelt. När man hellre velat värna långsiktiga hållbara arbetsvillkor.
Anneli Mattsson menar att utköp tangerar provocerade uppsägningar där arbetsgivaren framkallar en så svår eller outhärdlig arbetsmiljö att den anställde till slut ser en egen uppsägning som den enda utvägen, och påminner om att detta strider mot god sed på arbetsmarknaden
I studien resonerar forskarna kring vad som krävs av ledarskapet för att bryta mönstret:
- Hantera konflikter tidigt genom dialog i stället för att vänta tills en utköpsprocess blir oundviklig.
- Analysera organisationen, inte bara individen, när samarbeten brister.
- Balansera tekniska och ekonomiska system mot det ”mänskliga systemet” – behovet av trygghet och säkerhet på arbetsplatsen.
Läs mer:
