Varför tvekar företagen inför 4-dagarsveckan?

Fyradagarsveckan har blivit politik - och därmed känslig materia. Forskarna bakom svenska studien har svårt att få med stora företag.

– De studier som tidigare gjorts, både i Sverige och internationellt, visar tydligt att fyra dagars arbetsvecka är bra för hälsan. Deltagarna i studierna har sovit bättre, rört sig mer och mått bättre. De är också gladare och nöjdare med sin arbetsgivare, säger Lena Lid Falkman, forskningsledare för en svensk studie om fyradagarsvecka, och lektor vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

Tidigare forskning om förkortad arbetstid har visat att påverkan på produktivitet är svårare att avgöra. I en produktionsindustri är det enkelt, har man tillverkat lika många skruvar som tidigare? Men hur mäter man produktivitet inom vård och omsorg? Det man frågat efter i de flesta studier är upplevd produktivitet, och den tycks upprätthållas trots en ledig dag i veckan. Inom 4DayWeek-projektet har man också tittat på företagens omsättning, och den tycks inte gå ned trots färre arbetade timmar.

Den studie som nu är i gång i Sverige bidrar till det globala 4DayWeek-projektet och använder därför samma enkätfrågor som i övriga länder. Medarbetarna får svara på frågor innan studien drar i gång, och sedan efter att studien avslutats.

I Sverige kompletteras enkäterna med kvalitativa studier där medarbetare intervjuas och får skriva dagbok.

- Arbetstidsförkortning har blivit en het vänsterpolitisk fråga och det får en del företag att backa.

Lena Lid Falkman

Leverera 100 % under 80 % av tiden – få 100 % av lönen

Studien som leds av Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm, är en del av den rörelse där en global NGO, 4DayWeek, uppmuntrar forskare världen över att göra studier om arbetstidsförkortningar. Datan samlas sedan in av Boston College.

Konceptet 4DayWeek bygger på 32 timmars arbetsvecka – antingen som fyra dagars arbetsvecka eller som 6 timmarsdagar. Men det ska bygga på 100-80-100. Det vill säga man ska leverera 100 procent under 80 procent av tiden och få 100 procent av lönen.

Vill du vara med i den svenska studien?

Det finns fortfarande möjlighet att gå med i den svenska studien!

– Nu vill vi också tillföra en studie med smartklocka. Vi vill se om den minskade arbetstiden ger rent fysiska utslag. I Tyskland har man gjort liknande studier och där såg man att de som arbetade fyra dagar i veckan gick 2 000 fler steg i veckan, och kroppen befann sig inte lika ofta i stress. I snitt hade medarbetarna 1,5 timme mindre tid med stress per vecka.

I dagsläget är nio företag med i den svenska studien. De flesta av dem mindre företag med kontorsarbetare. Största deltagaren är Göteborgs stad som med en av sina socialförvaltningar deltar med 100 socialsekreterare och enhetschefer. En organisation som deltar vill vara anonym.

Men varför?

– Arbetstidsförkortning har blivit en het vänsterpolitisk fråga och det får en del företag att backa. Man vill inte bli en del av den debatten.

Andra orsaker till att många ställer sig tveksamma till försök med arbetstidsförkortning är, enligt Lena Lid Falkman:

1. Man vill inte under en studie ge medarbetarna en bra förmån – som man sedan tvingas ta bort.

2. Man vill inte hamna i en diskussion om orättvisa. Varför får den avdelningen eller den förvaltningen och inte vi?

Den främsta anledningen till att arbetsgivare ändå är intresserade är enligt Falkman brist på medarbetare och framtida talanger. Fyradagarsvecka kan vara ett bra sätt att locka folk.

Det faktum att arbetstidsförkortning också kan vara ett sätt att minska de rekordhöga sjukskrivningarna tycks inte diskuteras på samma sätt. Något som förvånar Lena Lid Falkman.

– Kurvan över antalet sjukskrivna av stress och utmattning går uppåt. Högt utbildade medarbetare lämnar sina yrken då de landar i att det inte går att leva ett gott liv om man jobbar inom vården till exempel. Det är så klart nationalekonomiskt galet att vi utbildar människor till arbetsplatser de känner sig tvingade att lämna av hälsoskäl.

Lena Lid Falkman menar att det finns många vägar att testa inom fältet arbetstidsförkortning. Som till exempel schemaläggning och flextider. Och att organisationer faktiskt kan bli effektivare om man plockar bort en arbetsdag i veckan.

–   Vi känner till en operationsenhet där man hade en sådan brist på operationssköterskor att salar ofta stod oanvända. Men när de införde 4-dagarsvecka blev det enklare att anställa operationssköterskor, vilket gjorde att man kunde operera för fullt och dessutom slapp kostnaden för inhyrda sköterskor. Man blev helt enkelt mycket effektivare.

– Det behövs fler modiga organisationer som testar förkortad arbetstid, så vi får bättre forskning i en svensk kontext, säger Lena Lid Falkman, och poängterar att man fortfarande kan anmäla sig för att vara med i studien. 

 

Läs även

Annons