Kvinnor i medelåldern är den grupp som värderar möjligheten till hemarbete allra högst, enligt studien.
- Kontorsanställda jobbar i snitt 1,7–1,8 dagar/vecka hemifrån.
- Unga prioriterar hög lön, medan äldre värderar värderingar och mening högre.
- Kvinnor i medelåldern är den grupp som värderar möjligheten till hemarbete allra högst.
I rapporten Vem vill jobba hemifrån? från Ratio har forskaren Jonas Grafström kartlagt svenska kontorsarbetares preferenser förra året. Resultatet är tydligt: trots att vissa storföretag stramat åt reglerna, arbetar svenska tjänstemän i snitt nästan två dagar i veckan hemifrån.
Medelålders kräver flex – unga väljer kontoret
En observation i rapporten är den generationsklyfta som uppstått. Det är inte de yngsta som helst jobbar hemifrån. Tvärtom kan hela 81 procent av 18–25-åringarna tänka sig att ta ett jobb helt utan distansmöjlighet. För dem är kontoret en viktig plats för lärande och nätverkande.
Den stora utmaningen för chefer tycks ligga i gruppen 36–49 år. Här är acceptansen för kontorskrav som lägst – endast 44 procent kan tänka sig en arbetsplats utan distansmöjlighet. För denna grupp, och särskilt för kvinnor där 69 procent ser distansarbete som mycket viktigt, är flexibiliteten en förutsättning för att hantera livspusslet.
Chefernas dilemma: Vill synas och höras
Rapporten visar att chefer värderar distansarbete lägre än sina anställda. När chefer väljer att vara på plats är det ofta av strategiska skäl: 68 procent anger att det är viktigt att vara fysiskt närvarande för att ”synas och höras”, jämfört med endast 30 procent av de anställda utan personalansvar.
Detta skapar en risk för ”proximity bias”, där anställda som väljer att arbeta hemifrån riskerar att missgynnas i karriären om chefen främst värderar fysisk närvaro.
Stockholm vs Småland
Geografin spelar också en roll. I Stockholm är distansarbetet som mest utbrett (2,01 dagar/vecka) och toleransen för stela kontorskrav som lägst. I regioner som Småland är mönstret det omvända, med drygt en dag i veckan hemifrån. Slutsatsen för svenska chefer är, enligt Ratiorapporten, att distansarbetet har gått från att vara en tillfällig krislösning till ett strukturellt inslag i arbetslivet.
Utmaningen framåt handlar inte om att backa bandet till 2019, utan om att bygga organisationer som klarar av att leverera resultat oberoende av var medarbetarna öppnar sina bärbara datorer.
