Chefer mellan 30 och 50 rapporterar oftare än andra att de inte hinner slutföra sina arbetsuppgifter i tid. Foto: Getty Images
En stressplatå under två decennier
Perioden mellan 30 och 50 år chefskarriärens mest påfrestade fas, enligt Falcks nya rapport ”Hur mår chefen?”. Särskilt sticker åldersgruppen 30–39 år ut som den mest stressade.
Hela denna period kan ses som en ”stressplatå” där belastningen ligger kvar på höga nivåer under två decennier. Det är en fas där många antingen är nya i chefsrollen eller precis har tagit på sig ett större ansvar, samtidigt som privatlivet ofta kräver maximal uppmärksamhet.
Chefer i denna ålder rapporterar oftare än andra att de har svårt att koppla av och att de inte hinner slutföra sina arbetsuppgifter i tid.
– Företagskultur och värderingar har en viktig roll kopplat till hur vi ser på hur arbetslivet och privatlivet ska kunna samspela. Hur vi förlägger mötestider kan exempelvis vara avgörande för att få vardagen att fungera i den här perioden, säger Lena-Karin Allinger, organisationskonsult på Falck i ett pressmeddelande.
Chefer har bättre fysisk hälsa – men dricker och stressar mer
Chefer har generellt bättre fysisk hälsa än sina medarbetare när det gäller motion, sömn och energinivåer. Men när det kommer till stress och alkohol sticker chefer ut negativt.
Priset för ledarskapet är dock inte jämnt fördelat. Kvinnliga chefer skattar sin stress högre än manliga kollegor i alla åldersgrupper. Särskilt utsatta är kvinnor i åldern 30–39 år, där hela 7 av 10 uppger att de är stressade hela eller delar av tiden. Nästan hälften av de kvinnliga cheferna i denna åldersgrupp ligger på stressnivåer som innebär en direkt risk för ohälsa.
Rapporten pekar på att kvinnor ofta leder personalintensiva verksamheter med stora personalgrupper, vilket i kombination med ett större ansvar för hem och familj skapar en extrem belastning.
Nästan hälften av de kvinnliga cheferna i åldern 30 till 39 år ligger på stressnivåer som innebär en direkt risk för ohälsa.
Motivation och drivkraft:
89,3 % av alla chefer uppger att de är motiverade i sitt arbete, vilket kan jämföras med 67,1 % bland medarbetarna.
Den stora stressutmaningen:
Drygt var tredje chef, 32,8 %, skattar sin stress på en nivå som innebär risk för ohälsa.
Kvinnor 30–39 år – den mest utsatta gruppen:
Hela 70,2 % uppger att de är stressade hela, en stor del eller del av tiden.
Nära hälften, 45,1 %, ligger på stressnivåer som innebär risk för ohälsa.
11,5 % upplever att de behandlas orättvist, vilket är mer än dubbelt så ofta som i de flesta manliga chefsgrupper.
Kampen mot klockan:
Var fjärde chef (24,4 %) upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter, jämfört med knappt 16 % av medarbetarna.
Alkohol och riskbruk:
Fler chefer än medarbetare uppger svar om alkohol som faller inom ramen för ett riskdrickande (29,7 % för chefer mot 27,7 % för samtliga).
Erfarenhet ger lugn:
Chefer över 60 år är den minst stressade gruppen, där endast 24,5 % ligger i riskzonen för stressrelaterad ohälsa.
Källa: ”Hur mår chefen?”, en kartläggning baserad på 4 082 hälso- och arbetsmiljöprofiler genomförda med chefer över hela landet mellan 1 januari och 31 december 2025, Falck Sverige.
Organisatoriska förutsättningar behövs
För att bryta mönstret på stressplatån krävs en förflyttning av fokus – från den enskilda chefens förmåga att sätta gränser till de organisatoriska förutsättningarna, menar rapportförfattarna. De understryker att stress sällan handlar om personliga egenskaper utan om strukturella faktorer som för stora personalgrupper och hög administrativ börda.
För att skapa ett hållbart ledarskap måste organisationer börja se chefers arbetsmiljö som en strategisk resurs. Det handlar om att matcha det stora ansvaret med rätt typ av stöd, särskilt under de mest intensiva åren mitt i livet, menar rapportförfattarna,
