Foto: Getty Images
Foto: Nille Leander
Lisa Ringblom vid Malmö universitet har i en ny studie intervjuat 20 svenska gruvarbetare, både kvinnor och män, om jargong på arbetsplatsen. Gruvmiljön är speciell i bemärkelsen att det är en mansdominerad ganska ”tuff” miljö. Men jargong, som ju både kan inkludera och exkludera medarbetare, finns på många arbetsplatser.
– I den här nya studien tycker den absoluta majoriteten att jargongen på arbetsplatsen är något positivt. Det är ett sätt att komma nära varandra, att visa omsorg på en ganska riskfylld arbetsplats och inte minst ett sätt att ha roligt på jobbet, säger Lisa Ringblom.
Samtidigt vet man att jargong och skämtande på jobbet också kan vara exkluderande. Rent av giftigt.
– Den grundläggande premissen för skämtande är ju att det jag säger nu, det ska du inte ta på allvar. Det vill säga, man kan säga väldigt sårande saker och sedan säga att ”det bara var ett skämt”. Egentligen vet alla i sammanhanget att det aldrig var menat att vara roligt, det handlade om att få trycka till någon eller att vara elak. Extra problematiskt blir det här eftersom det är så svårt att reagera som utsatt, blir man ledsen eller arg blir man anklagad för att ”inte ha någon humor”.
Det går inte att reglera i detalj vad anställda får eller inte får säga på jobbet.
Lisa Ringblom
Artikeln ”It is Just a Joke!” Informal Interaction and Gendered Processes Underground” av Lisa Ringblom finns att läsa här.
Som chef är det viktigt att vara medveten om betydelsen av samtalsklimatet på jobbet. Är det något som förbättrar, eller förgiftar, arbetsmiljön.
– I grunden handlar det nog om vad man har för kultur och värderingar på arbetsplatsen, och vad som anses som acceptabelt. Det går inte att reglera i detalj vad anställda får eller inte får säga på jobbet. Istället får man ha en ständigt pågående diskussion om samtalsklimatet.
Lisa Ringblom tror också att man som chef ska tänka på hur man deltar i jargongen. Saker man säger som chef får trots allt en annan tyngd många gånger.
– Man ska som chef fundera ett varv extra på hur man uttrycker sig, inte minst i relation till hur man skämtar.
I studien konstaterar Lisa Ringblom också att en sexualiserad jargong riskerar att flytta gränserna för vad som ses som ett övertramp.
– Kvinnorna i studien hade strategier för att hantera när skämtandet gick överstyr. Då valde de att fysiskt lämna situationen eller sluta lyssna. Samtidigt var det svårt för de kvinnliga gruvarbetarna att beskriva vad som gör att ett skämt når en ”tipping point”. Det kan man förstå eftersom skämtande är en sådan finlirspraktik, säger Lisa Ringblom.
Kvinnorna kunde även använda jargongen till sin fördel.
– Kvinnorna kunde använda sig av arbetsplatsjargong för att utmana rådande strukturer. En del kvinnliga gruvarbetare kunde höja sin status genom att vara rapp i käften och ge tillbaka med samma mynt, säger Lisa Ringblom.
