"Ledare som genomgår skilsmässa upplever lägre motivation, analytisk förmåga och kreativitet", säger Kajsa Haag, forskare vid Jönköping International Business School. Foto: Getty Images
Vissa kriser går att pausa. Andra tar sig in överallt. In i möten, mejl och beslutsunderlag. In i rösten, blicken, orken. In i ansiktet man visar utåt.
För Charlotte Ljung förändrades allt – samtidigt. Hon var mitt i en separation, samtidigt som hon drev bolag, hade personalansvar och bar rollen som vd. Det fanns ingen ledig plats för kris i kalendern, men den tog plats ändå.
Charlotte Ljung. Foto: Sebastian Oddner
Privatlivet sprack men jobbet fanns kvar. Och det var hon som skulle leda andra.
– När man mår bra, är pigg och har hygglig balans i livet finns det ofta större marginal. Man orkar fatta beslut, hantera oförutsedda händelser och bära andra i organisationen. När privatlivet blir tufft äts den marginalen lätt upp. Det finns helt enkelt mindre kvar att ge, säger hon.
Charlotte Ljung beskriver hur självledarskapet förskjuts. Det som tidigare var självklart – ett snabbt beslut, en spontan check-in med medarbetare – blir något som kräver viljestyrka.
– För mig blev det tydligt hur nödvändigt det är att vara medveten om den egna kapaciteten och hur man balanserar den. Jag var van att kunna ta i lite till. Men plötsligt fanns det inte mer att ta av.
Till en början fungerade arbetet som en slags fristad och något att hålla sig i när annat rasade.
– Arbetet blev en plats där jag kunde fokusera på något annat än det som var tufft privat. Jag tog på mig mer arbete än vanligt. Det var ett sätt att hantera situationen – men inte alltid något som var hållbart i längden.
Först i efterhand såg hon mönstret. Inte bara i sitt eget ledarskap utan i hur lite stöd som faktiskt fanns.
– Det handlade inte om ovilja från min ledning. Problemet var att det inte fanns något färdigt stöd. Vid dödsfall eller missbruksproblematik finns ofta rutiner och praxis. Separation, som är en av de vanligaste livskriserna, saknar däremot ramverk. Inget som guidar eller ger en bild av hur processen kan se ut över tid. Den erfarenheten blev startpunkten för något nytt.
I dag är Charlotte Ljung grundare och vd för Malmöbaserade Endbright, en digital plattform som erbjuder strukturerat stöd vid separationer samt preventiva verktyg när man går in en relation. När hon själv gick igenom sin separation fanns inget sådant att luta sig mot.
– Det här var en kris jag behövde ta mig igenom på egen hand, samtidigt som jag höll ihop ett företag. Jag vet att det ser likadant ut för många andra chefer.
Mitt i allt valde hon att berätta för några i teamet.
– Jag möttes av stöd och pepp, inte minst från de som själva gått igenom en separation och kunde relatera, dela erfarenheter och ge råd. Det skapade mer mänsklighet i relationerna, inte mindre.
Men balansen var inte självklar.
– Tidigt i processen funderar nog många på om och hur mycket man ska dela med sin organisation. De flesta har nog någon form av magkänsla för var gränsen går. Men just därför tror jag att tydliga ramverk tidigt kan hjälpa till att undvika att man hamnar i situationer där man antingen blir för privat eller känner sig helt ensam. Struktur skapar trygghet både för individen och för organisationen.
Även praktiskt förändrades mycket. Separationen påverkade vardagen på flera plan.
– Separationen innebar nya rutiner kring barn, tider och vardagslogistik som påverkade arbetet. Jag fick god förståelse och stöd från min arbetsgivare men jag vet att det tyvärr inte är så på alla arbetsplatser.
Varje gång en chef kraschar under en skilsmässa förlorar organisationen både riktning, kapacitet och tempo.
Kajsa Haag
Charlotte Ljungs erfarenhet speglar ett mönster som också syns i forskningen.
Kajsa Haag, forskare vid Jönköping International Business School, har i flera studier granskat hur separationer påverkar ägarledda företag, både känslomässigt och ekonomiskt.
Kajsa Haag. Foto: Anna Hållams
– En skilsmässa är ofta slutet på en längre tids problem, och själva bodelningen kan ta flera år om det uppstår tvist. Under den perioden är ägarnas motivation och handlingsutrymme begränsat – företaget kan i praktiken bli gisslan i konflikten, säger hon.
Just därför kan separationer bli särskilt påfrestande i ägarledda företag, där det privata och professionella ofta är tätt sammanflätat.
– Företagare vi studerat vittnar om att de kämpar med att hålla fokus på arbetet när privatlivet är i kris. Om båda makarna är aktiva i företaget förvärras situationen då det blir extra svårt att hålla konflikten utanför arbetsplatsen.
Det som börjar som en privat kris får snabbt konsekvenser för verksamheten. När en part lämnar uppstår kompetensbrist. Och om aktierna inte är enskild egendom kan de ingå i bodelningen, något som anstränger ekonomin eller i värsta fall splittrar ägandet.
– Skilsmässan har negativ effekt på både arbetsklimat och ekonomiskt resultat. I förlängningen kan det även drabba anställda, kunder och leverantörer – särskilt i mindre företag där varje person spelar större roll, säger Kajsa Haag.
Effekterna märks också i det vardagliga arbetet, i hur beslut dröjer, hur samtal blir kortare och hur kommunikationen förändras.
– Ledare som genomgår skilsmässa upplever lägre motivation, analytisk förmåga och kreativitet – vilket påverkar deras ledarskapsförmåga. Och kommunikationen blir ofta ansträngd – särskilt om flera familjemedlemmar är involverade i företaget och tar parti i konflikten.
Anställda kan också dras in i detta, vare sig de vill eller inte, säger Kajsa Haag.
Charlotte Ljung menar att bilden av separationen som ett privat problem behöver omvärderas – inte för att göra chefen till hjälpsökande, utan för att skapa strukturer som håller.
– Separation är fortfarande stigmatiserat. Vi lever kvar i föreställningen att man lämnar sitt privatliv vid dörren när man går till jobbet, men så är det ju inte i praktiken. Och det finns fortfarande ingen etablerad praxis för hur man pratar om det.
Hon jämför med synen på psykisk ohälsa – en fråga som för bara några år sedan var helt omgärdad av tystnad.
– Det är samma sak här. Vi har inte orden. Och så finns bilden av den klassiska ledaren som extra stark, någon som inte får vackla.
Enligt henne handlar det inte om att individualisera krisen, utan om att organisationer behöver förstå vad som faktiskt står på spel.
– Varje gång en chef kraschar under en skilsmässa förlorar organisationen både riktning, kapacitet och tempo. Det är inget man löser med ett friskvårdsbidrag.
Charlotte Ljungs råd till andra chefer är tydligt: vänta inte.
– Sätt en plan tidigt. Börja med dig själv – precis som i flygplansanalogin: sätt på din egen syrgasmask innan du hjälper andra. Skapa luft i kalendern. Var transparent i tid. Det är då det går att anpassa innan problemen växer.
Hon hoppas att framtidens arbetsgivare ser på separationen med andra ögon, som något att ta höjd för snarare än något att sopa undan.
– Separationer kommer att fortsätta hända. Frågan är bara om vi väljer att hantera dem eller låtsas som att chefer inte också är människor.
