Förbättrad hälsa, minskad stress och bibehållen produktivitet är några av resultaten från studien av fyra dagars arbetsvecka, berättar forskaren Anna-Carin Alderin. Foto: Ulla Alderin
Här är några resultat ur studien gällande medarbetarnas hälsa:
- Genomsnittlig sömn ökade från 6,6 till 7,0 timmar per natt.
- Andelen som aldrig upplevde sömnsvårigheter ökade från 24,9 % till 47,6 %
- Psykisk hälsa ökade från 3,1 till 3,7
- Fysisk hälsa ökade från 3,1 till 3,5
- Upplevd stress minskade från 3,1 till 2,6
(Ovan; självskattade mellan 1 – 5)
- Upplevd lycka ökade från 6,3 till 7,9
- Nöjdhet med livet ökade från 6,3 till 7,9
- Nöjdhet med hushållets ekonomi ökade från 6,9 till 7,8
(Ovan, självskattade mellan 1 – 10)
Den första svenska så kallade 4 Day Week-studien om fyra dagars arbetsvecka ger ett tydligt svar på frågan. Ja, man kan jobba mindre men hinna med lika mycket. Men bara om arbetet leds och organiseras på ett nytt sätt.
I studien har elva organisationer i Sverige och Norge testat kortare arbetstid under sex månader, med bibehållen lön för medarbetarna. Resultaten visar förbättrad hälsa, minskad stress och bibehållen – i flera fall till och med ökad – produktivitet. Samtidigt punkteras en vanlig farhåga, att kortare arbetstid leder till komprimering, det vill säga att personalen tvingas ”springa fortare” för att hinna med lika mycket på kortare tid. Studien visar nämligen att arbetsintensiteten inte ökade.
Läs mer: Varför tvekar företagen inför fyradagarsveckan?
Förklaringen ligger inte i individuell effektivisering, menar forskarna, utan i hur arbetet har organiserats om. Engagerade medarbetare har rensat bort lågprioriterade uppgifter, onödiga möten och ineffektiva processer.
En central slutsats är att resultaten har uppnåtts genom gemensamt ansvarstagande. När team och ledning tillsammans prioriterar, sätter tydligare ramar och tar gemensamt ansvar för förändring ökar både engagemang och problemlösningsförmåga.
4 Day Week-studien pekar också tydligt på att kortare arbetstid inte är en HR-förmån som kan ”läggas på” ovanpå befintliga strukturer. Det är en lednings- och styrningsfråga.
Bland medarbetarna visar studien av fyra dagars arbetsvecka på minskad stress, förbättrad sömn och ökad livstillfredsställelse. Samtidigt ökar kreativitet och upplevd produktivitet, utan att arbetsbelastningen stiger. Studien identifierar också risker. Till exempel att kortare raster och arbetsdagar kan minska den informella sociala samvaron och minska sammanhållningen om den inte aktivt värnas.
Cheferna tycks ha haft svårast att ställa om.
Anna-Carin Alderin
Forskarna är försiktiga med långtgående slutsatser, men pekar på att resultaten av 4 Day Week-studien väcker större frågor om hur arbete styrs och leds i dag. När värde blir viktigare än antal arbetade timmar utmanas traditionella sätt att styra och följa upp prestation.
Läs mer: Långhelg varannan vecka – så funkar fyradagarsveckan i Göteborg
Tror ni att de här effekterna sitter i efter ett eller två år? Studien har trots allt bara följt organisationerna i sex månader?
– Andra studier inom 4 Day Week-rörelsen har visat att effekterna håller i sig ganska bra. Bland annat finns det studier från USA som visar att engagemanget minskar lite över tid, och att minskningen i sjukskrivningar inte riktigt håller i sig, men annars ser det i princip likadant ut efter flera år, säger Anna-Carin Alderin, forskare och en av författarna till rapporten, från 4 Day Week Sverige.
– Vi ska komma ihåg att det här handlar om beteendeförändringar och sådana brukar ju sätta sig efter ett tag och bidra till en ny kultur. Samtidigt måste man som bekant ständigt arbeta med såväl beteenden som kulturfrågor, säger hon.
En sak som studien också visar är att många chefer fortsatte att jobba som vanligt.
– Cheferna tycks ha haft svårast att ställa om. Jag tror att många av dem har velat finnas där för sina medarbetare under den här tiden och därför har de inte riktigt vågat minska sin arbetstid, säger Anna-Carin Alderin.
Hon pekar på att det finns en fara i detta. Chefer behöver föregå med gott exempel och visa att det går att arbeta på ett annat sätt och därmed frigöra tid. Som chef balanserar man alltid medarbetarnas önskan att man ska vara på plats med de egna behoven av egentid. Och det blir ju ännu svårare när det försvinner motsvarande en hel dag från arbetsveckan, menar Alderin.
– Många chefer tycker att detta är svårt och det är verkligen något man måste prata vidare om i organisationerna. Folk vill träffa sina chefer men måste verkligen chefen ständigt vara på plats? Det är ju knappast ett hållbart sätt att leda, säger hon.
– Kanske ska man testa att sluta curla medarbetarna. Det är som när man lär barn cykla, när de väl har lärt sig hur de ska göra så klarar de sig själva.
Studien antyder ett skifte från tid till värde, från närvaro till resultat – är det rimligt att tro att den svenska modellen är redo för detta?
– Jag tror absolut att det kommer att hända saker framöver. Precis som distansarbete snabbt blivit en hygienfaktor i många branscher kommer allt fler vilja prata arbetstid. Även i branscher där medarbetarna inte kan jobba på distans utan måste vara på plats. Men lösningarna kommer att se olika ut i olika branscher, säger Anna-Carin Alderin, samtidigt som hon konstaterar att de flesta system i arbetslivet idag går ut på att mäta tid.
Och produktivitet – hur mäter man egentligen det?
– Det här är inte lätt och det krävs ett annat mindset och ibland nya affärsmodeller om vi ska mäta värde i stället för tid. Men vi har till exempel en revisionsbyrå i vår studie vars affärsmodell ju byggt på att sälja konsulttimmar. Där har man delvis lyckats ställa om till att sälja värde i stället för tid.
Studien har undersökt verksamheterna efter att kortare arbetstid införts.
11 verksamheter deltog. 9 svenska och 2 norska.
46% från privat sektor 36 % från offentlig sektor 18 % från ideell sektor
Data har samlats in via medarbetarenkäter, intervjuer med chefer och medarbetare och dagböcker (totalt 34 dagboksskrivare).
Rapportens författare är Lena Lid Falkman och Siri Jakobsson Störe, Karlstad universitet, Anna-Carin Alderin, The Rework Sverige, Sarah Uldal, The Rework Norge och Daniela Tell, PaceLab.
