Är du man, har döttrar och sitter i styrelsen? Då kan det påverka vem som blir nästa vd i ditt företag.
Trots många år av satsningar på jämställdhet är i dag endast omkring 11 procent av vd:arna i svenska börsbolag kvinnor. Men en ny avhandling visar att privatlivet kan göra skillnad i styrelserummet.
– När fler manliga styrelseledamöter är pappor till döttrar ökar sannolikheten att företaget får en kvinnlig vd, säger Julia Liljegren, nationalekonom vid KTH.
Hon har analyserat över 7 000 svenska små och medelstora företag. Resultatet vittnade om att sannolikheten att en kvinna utses till vd ökar med omkring fyra procentenheter när manliga styrelseledamöter har döttrar. Effekten motsvarar ungefär samma inverkan som att lägga till en kvinnlig ledamot i styrelsen.
Ledare som är pappor till döttrar uttrycker oftare ett starkare engagemang för jämställdhetsfrämjande policyer.
Julia Liljegren
Dottereffekten beskriver fenomenet att män som får döttrar ofta utvecklar mer jämställdhetsfrämjande attityder och beslut.
- I USA har studier visat att kongressledamöter med döttrar är mer benägna att rösta liberalt i frågor om jämställdhet och reproduktiv hälsa.
- Andra studier visar att vd:ar och företagsledare med döttrar oftare satsar på jämställdhet, till exempel genom att rekrytera fler kvinnor till ledande positioner eller genom att satsa mer på CSR-arbete.
- I sin avhandling visar Julia Liljegren hur dottereffekten kan bottna både i empati och ökad medvetenhet när en far ser vilka hinder en dotter möter – och i ekonomisk rationalitet, där satsningar på jämställdhet också blir en investering i den egna dotterns framtida möjligheter.
Dottereffekten får pappor att förändras
Fenomenet är ett exempel på den så kallade dottereffekten. Begreppet beskriver hur män med döttrar tenderar att utveckla mer jämställdhetsfrämjande attityder och fatta mer mångfaldsmedvetna beslut.
Forskning i USA har visat att politiker med döttrar oftare röstar liberalt i frågor som rör kvinnors rättigheter. Liljegren visar nu att samma logik går att spåra även i svenska styrelserum.
– Tidigare forskning har tittat på dottereffekten i stora bolag, men med mindre datamaterial. Vi har kopplat ihop data från Bolagsverket och SCB och därmed kunnat visa en aggregerad effekt på företagsnivå, säger Julia Liljegren.
Jämställdhetsfond istället för kvotering
I avhandlingen undersöker Liljegren också attityder till jämställdhet bland personer i exekutiva roller. Även här märks dottereffekten:
– Ledare som är pappor till döttrar uttrycker oftare ett starkare engagemang för jämställdhetsfrämjande policyer, säger Julia Liljegren – men understryker att resultaten bygger på en begränsad studiegrupp och därför bör tolkas med viss försiktighet.
Däremot är stödet för kvotering mer återhållsamt, särskilt bland de mest erfarna styrelseledamöterna, som i stället föredrar frivilliga initiativ.
– Det fick mig att fundera på andra konkreta sätt att påskynda jämställdhetsarbetet i styrelser, säger hon.
Hennes lösning, som förs fram i avhandlingens sista del, är en jämställdhetsfond. Fonden är en typ av skattereduktion, där företag ska kunna avsätta en del av vinsten till satsningar som ökar kvinnors representation i ledning och styrelse – till exempel mentorer, ledarskapsprogram och utbildningar.
– Med en jämställdhetsfond kan humankapital göras mätbart och bli en del av företagets finansiella poster. Det gör satsningarna tydligare och mer långsiktiga, säger Julia Liljegren.
