Den nya visselblåsarlagen ska göra det enklare och säkrare att rapportera om missförhållanden utan att drabbas av repressalier.
Foto: Getty Images
Den 17 december 2021 fick Sverige en ny visselblåsarlag som bygger på ett EU-direktiv från 2019. Den nya lagen ska skydda arbetstagare, arbetssökande, praktikanter, volontärer, egenföretagare, personer i företags- eller förvaltningsledning och aktieägare verksamma i bolaget.
Lagen förtydligar att det ska finnas både interna och externa visselblåsarkanaler.
Vissa myndigheter, till exempel Ekobrottsmyndigheten, Konkurrensverket och Skatteverket, ska inrätta externa visselblåsarkanaler där det är möjligt att visselblåsa inom myndigheternas respektive ansvarsområden.
Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven.
– Får vi in anmälan så gör vi en inspektion. Vi kontrollerar om företaget har en intern visselblåsarkanal och om det är känt för arbetstagarna hur den ska användas, säger Ulrika Scholander på Arbetsmiljöverkets tillsynsmyndighet för visselblåsarlagen.
Den nya visselblåsarlagen, som trädde i kraft i fjol, ska göra det enklare och säkrare att rapportera om missförhållanden utan att drabbas av repressalier. Från den 17 juli i år är offentliga arbetsgivare med över 50 anställda och privata arbetsgivare med över 250 anställda skyldiga att inrätta en intern visselblåsarkanal som tar emot och följer upp larm om missförhållanden.
– Det ska vara en kanal där man på ett säkert sätt kan rapportera internt på företagen. Kanalen ska fungera så att larmet tas om hand på en nivå där man kan agera på det. Det kan se ut lite olika på arbetsplatserna, säger Ulrika Scholander.
En viktig funktion är att visselblåsarens identitet skyddas för alla, utom de som hanterar larmet. Arbetsgivarna kan antingen låta en anställd att ta hand om visselblåsarkanalen, eller anlita en extern utförare som gör det.
– Jag tänker att det viktiga är att man säkrar visselblåsarkanalen så att den som tar emot larm är självständig. De flesta stora företag har inga problem att få oberoende personer som kan sköta visselblåsarfunktionen, säger Ulrika Scholander.
Vad händer då om visselblåsarfunktioner saknas eller är utformad på fel sätt?
– Först ställer vi krav genom ett inspektionsmeddelande till företaget om att de måste inrätta en visselblåsarkanal. Vidtar de inte åtgärder efter det så skickar vi ett föreläggande, som kopplas till ett vite, det vill säga böter. Sedan är det domstolen som bedömer om hela vitesbeloppet ska betalas eller inte.
Har de flesta arbetsgivare följt lagkraven och inrättat visselblåsarfunktioner?
– Jag kan inte svara på det. Än så länge gäller lagen mindre offentliga arbetsgivare och större privata arbetsgivare.
– Sedan blir det hårdare regler från den 17 december 2023. Då blir även privata arbetsgivare med över 50 anställda skyldiga att inrätta en intern visselblåsarfunktion.
