Ewa Wikström är professor vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till en ny studie om alkohol på arbetsplatser. Foto: Johan Wingborg/Getty Images
Svenska arbetsgivare har enligt lag ett ansvar att arbeta förebyggande med organisatoriska och sociala risker i arbetsmiljön, vilket inkluderar alkoholfrågor. Trots detta visar forskning att området ofta prioriteras bort. En ny studie baserad på fokusgruppsintervjuer med 24 chefer från både privat och offentlig sektor belyser de utmaningar som chefer möter när de försöker navigera mellan formella krav och informella sociala normer.
Policyer riskerar att bli ”hyllvärmare”
De flesta arbetsplatser har i dag en fastställd alkoholpolicy, men studien visar att dessa ofta fungerar som rent formella dokument snarare än levande verktyg i vardagen. Forskarna talar om ett glapp mellan policy och praktik, där dokumenten blir symboliska handlingar utan någon direkt inverkan på det dagliga arbetet.
– Alkoholpolicyer i sig räcker inte för att det förebyggande arbetet ska fungera. Avgörande är i stället hur frågorna integreras i det dagliga arbetet och i organisationens ordinarie rutiner, säger Ewa Wikström, huvudförfattare till studien och professor vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Stigmat som en barriär
Ett av de största hindren för ett effektivt preventivt arbete är det stigma som fortfarande omger alkoholfrågor. Alkohol förknippas ofta med skam och personligt misslyckande. Detta leder till att både chefer och medarbetare drar sig för att lyfta ämnet.
Dessutom är alkohol en djupt rotad del av den sociala kulturen på många arbetsplatser, genom exempelvis julbord, representation och after work-aktiviteter.
Alkohol är ofta en del av kulturen på många arbetsplatser, till exempel genom after work, julfester och andra firanden. Foto: Getty Images
Studien ”Manager’s conditions for alcohol prevention work: a focus group study in Swedish workplaces” är publicerad i International Journal of Workplace Health.
Från reaktion till prevention
I dag är många insatser på arbetsplatser reaktiva, vilket innebär att åtgärder först sätts in när problemen blivit synliga – till exempel vid berusning på arbetsplatsen eller när arbetsinsatsen påverkas kraftigt. Forskarna betonar att när problemen väl är synliga har situationen ofta gått ganska långt. För att bryta detta mönster identifierar studien fyra avgörande faktorer för ett fungerande förebyggande arbete:
- Utrymme i kalendern för att faktiskt arbeta med frågorna.
- Utbildning och information som gör frågan synlig.
- Strukturer som underlättar samtal och uppföljning.
- Ett klimat där förhållningssätt till alkohol kan diskuteras utan dramatik.
Integration i vardagen
En framgångsfaktor som lyfts fram är att avlasta den enskilda chefen genom att göra alkoholprevention till en organisatorisk rutin. Genom att inkludera frågan i introduktionen av nyanställda, i det årliga arbetsmiljöarbetet och i regelbundna chefsdialoger blir arbetet mindre beroende av enskilda initiativ, laddningen minskar och tröskeln för att agera vid tidiga signaler sänks.
