Agneta Blomberg försvarade sin avhandling vid Göteborgs universitet i april tidigare i år. Foto: Emelie Asplund
Psykiatriska diagnoser är idag den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro i Sverige. En ny avhandling av Agneta Blomberg vid Göteborgs universitet, visar att vägen till ett hållbart arbetsliv inte enbart handlar om att vara ”frisk”. Nyckeln ligger i att förstå skillnaden mellan psykiskt välbefinnande och faktisk arbetsförmåga.
Avhandlingen bygger på data från omkring 8 000 yrkesverksamma i Sverige. Genom att kombinera enkät- och registeruppgifter har forskarna följt sambanden mellan psykiskt välbefinnande, arbetsförmåga och möjligheten att fortsätta arbeta utan längre sjukfrånvaro under ett år.
– Vi ville förstå vad som kännetecknar personer som faktiskt fortsätter arbeta och om det går att identifiera påverkbara faktorer i ett tidigt skede, säger Agneta Blomberg, i ett pressmeddelande.
Varningstecken att vara uppmärksam på
Enligt studien använder många medarbetare aktiva strategier för att dölja sin ohälsa. De fortsätter att arbeta trots att de upplever symptom på depression, ångest eller stress.
Detta fenomen, som ofta kallas presenteism, innebär att individen är på plats men kämpar med att prestera fullt ut. Man ”sätter på sig en fasad” för att klara av arbetsdagen, eller så väljer man systematiskt bort sociala aktiviteter och fritid för att spara den lilla energi man har till jobbet.
För en chef kan dessa medarbetare se ut att fungera väl, men under ytan dräneras resurserna. Avhandlingen pekar ut specifika varningssignaler som chefer bör vara uppmärksamma på:
- Svårigheter att prioritera bland arbetsuppgifter.
- Långsamt eller trögt tänkande.
- Social utmattning och undvikande av möten.
- Känslighet för kritik.
- Att ge medarbetaren större inflytande över hur och när uppgifter utförs fungerar som en kraftfull buffert mot stress.
- Om en medarbetare har svårt att prioritera på grund av stress, räcker det inte med uppmuntran. Chefen behöver gå in och handfast hjälpa till att strukturera och sortera bland kraven.
- Genom att förstå att arbetsförmåga fluktuerar kan man skapa en miljö där medarbetare vågar berätta om sina svårigheter innan de leder till långtidssjukskrivning.
Unga kvinnor – en särskilt utsatt grupp
Avhandlingen visar också att unga kvinnor i åldern 18–29 år rapporterar betydligt lägre psykiskt välbefinnande och en mer ansträngd arbetsförmåga än andra grupper. Hela 37 procent av de unga kvinnorna i studien upplevde att deras arbetsförmåga var nedsatt.
Detta tros bero på en kombination av höga emotionella krav och begränsat inflytande i kvinnodominerade sektorer som vård, skola och omsorg.
