Varningen: Anställda AI-fejkar kvitton för miljoner

Nya AI-verktyg gör det möjligt att skapa utläggskvitton som ser äkta ut. På bara tre månader upptäckte ett amerikanskt fintechbolag falska kvitton värda över tio miljoner kronor.

Förfalskade kvitton som lämnas in av anställda har ökat kraftigt, enligt Financial Times.

Så fungerar AI-genererade kvitton

AI-genererade kvitton är en produkt av så kallade generativa AI-modeller – samma teknik som skapar bilder, texter och musik.

  • Skapandet: Från idé till ”perfekt” kvitto
    Bedragaren använder en bildgenererande AI-modell. Istället för att spendera timmar i Photoshop räcker det med en enkel instruktion.

    • Bedragaren skriver en ”prompt” (en textkommando) som beskriver det önskade kvittot.
    • AI:n kan på några sekunder generera en bild som inte bara är en platt digital fil, utan en bild med realistiska fel: skuggor, veck, fläckar, eller till och med att kvittot ser ut att ha fotograferats från en viss vinkel. Detta gör att det känns mer ”äkta” för en mänsklig granskare.
    • Efter genereringen kan bedragaren lägga till eller anpassa specifika detaljer (som ett organisationsnamn eller en viss logotyp) via redigeringsverktyg, ofta med ytterligare AI-hjälp
  • Utmaningen: Svårt att se med blotta ögat
    Det är här AI:ns styrka ligger – den skapar bilder som lurar vår mänskliga perception:

    • Modeller tränas på miljontals bilder och kan imitera typsnitt, layouter och den visuella stilen från tusentals riktiga företag och restauranger.
    • Det är svårt för en chef, som snabbt kanske måste granska 20 utlägg, att mentalt bearbeta om ljusreflektionen eller pappersstrukturen är äkta.

Rapporter från USA och Storbritannien visar en kraftig ökning av AI-genererade kvitton och utläggsdokument. I en artikel i Financial Times varnar nu flera plattformar som hanterar utlägg att de fejkade AI-kvittona är så hyperrealistiska att de är omöjliga att upptäcka med blotta ögat.

Och det är miljontals kronor som står på spel.

Fintechbolaget Ramp upptäckte under en 90-dagarsperiod förfalskade fakturor till ett värde av över 10 miljoner kronor på sin plattform för utgiftshantering. Och enligt företaget AppZen ökade andelen AI-skapade falska kvitton till omkring 14 procent av alla flaggade dokument i september 2025, jämfört med nästan noll året innan.

”Detta är ingen framtida hotbild; det händer redan. Även om det bara är en liten andel av icke-godkända kvitton som är AI-genererade, kommer detta bara att växa,” säger Sebastien Marchon, vd för utläggsplattformen Rydoo, till Financial Times.

Det räcker med en prompt

Tidigare krävdes ofta specialkunskaper i bildredigering för att förfalska kvitton. Nu räcker det med en enkel prompt i ett AI-verktyg för att på några sekunder generera ett detaljerat kvitto – komplett med trovärdiga detaljer som skrynkligt papper och till synes handskrivna signaturer.

“Det finns inga hinder för folk att göra det här. Man behöver inga tekniska kunskaper eller färdigheter, som man kanske hade behövt för fem år sedan”, säger Mason Wilder, forskningschef vid Association of Certified Fraud Examiners (ACFE).

Kraftig ökning sedan Chat GPT-4o

Utvecklingen har accelererat kraftigt efter lanseringen av OpenAI:s GPT-4o i våras. En undersökning från Medius visar att nästan 30 procent av ekonomer i USA och Storbritannien rapporterade en ökning av falska kvitton efter lanseringen, skriver Financial Times. Samtidigt tror nästan 70 procent av CFO:erna att deras anställda försöker fuska med AI-genererade kvitton.

Så försöker företagen stoppa fusket

För att möta vågen av AI-skapade kvitton tar företagen själva hjälp – av AI. Flera organisationer vittnar om att de använder AI för att granska metadata, ljussättning och bildmönster. Detaljer som kan avslöja om de är genererade av AI snarare än fotograferade. Andra analyserar språkbruk och filnamn i dokument för att upptäcka inkonsekvenser.

Men kampen är svår. Samma generativa modeller som används för att fuska kan också rensa bort metadata och skapa mer “mänskliga” fel. Flera experter beskriver därför läget som ett tekniskt kapprustningsspel där företag ständigt tvingas uppdatera sina system för att ligga steget före.

Läs även

Annons