Personer som själva söker sig till ledarroller presterar ofta sämre än de som tilldelas rollen baserat på faktiska färdigheter. Foto: Getty Images
- Sämre faktiska resultat: I experiment presterade team ledda av personer som själva sökt rollen (självvalda chefer) sämre än team med slumpmässigt utvalda chefer.
- Problematiskt övermod: Personer som söker sig till ledarskap uppvisar ofta ett stort mått av övermod. Detta kan leda till att chefen fokuserar för mycket på sitt eget beteende och sina egna idéer i stället för att ta vara på teammedlemmarnas kompetens och motivation.
- Överskattad social förmåga: De som vill bli chefer tenderar att systematiskt överskatta sin sociala lyhördhet. Studien poängterar att ”önskan att leda” inte är samma sak som ”förmågan att leda”.
- Fel drivkrafter premieras: Viljan att leda korrelerar ofta med egenskaper som extraversion och riskaptit, något som inte garanterar att man blir en bra chef. De egenskaper som faktiskt ger resultat – som ekonomiskt beslutsfattande och logisk problemlösningsförmåga – är inte kopplade till viljan att söka rollen.
- Risk för obalans i urvalet: Att bara titta på dem som själva vill bli chefer kan missgynna kompetenta kandidater som är mindre benägna att marknadsföra sig själva. Exempelvis visar studien att kvinnor är mindre benägna att nominera sig själva till ledarroller, trots att de är lika effektiva som män i rollen.
Att välja chefer baserat på vilka som vill bli chefer kan vara en kostsam strategi. Ny forskning visar att personer som själva söker sig till ledarroller ofta presterar sämre än de som tilldelas rollen baserat på faktiska färdigheter. Och skillnaden i resultat mellan en skicklig och en mindre kompetent chef kan mätas i miljonbelopp, menar forskare.
I ”How Do You Identify a Good Manager?”, en ny internationell studie, där forskare från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet medverkar, visar man genom ett omfattande laboratorieexperiment och uppföljande fältstudier att den som ”räcker upp handen” och vill bli chef ofta är ett sämre val, än en person som valts ut slumpmässigt ur en grupp.
De som själva ville bli chefer var mer övermodiga
Anledningen till att de mest ambitiösa ofta underpresterar tycks bottna i en utbredd övertro på den egna förmågan. I studien presterade grupper ledda av chefer som själva valt rollen sämre än grupper med slumpmässigt utvalda chefer. Forskarna fann också att de som aktivt sökte ledarroller ofta var betydligt mer övermodiga än genomsnittet, särskilt när det gällde deras egen sociala förmåga.
Bland de självvalda cheferna fanns det till och med ett negativt samband mellan hur goda ”människokännare” de trodde att de var och de faktiska resultaten de uppnådde med sina team. De som är mest säkra på sin sociala kompetens visade sig alltså ofta vara de som hade svårast att faktiskt leda en grupp mot hög produktivitet.
Beslutsfattande viktigare än karisma
De personlighetsdrag man bör leta efter i en blivande chef är med andra ord inte extraversion eller karisma, utan snarare ekonomiskt beslutsfattande och logisk problemlösningsförmåga, menar forskarna.
Studien tittar också på om ”bra chefer” är något som påverkar företagets lönsamhet. I en stor studie bland butikschefer kunde forskarna visa att en butik med en bättre chef (enligt deras mätningar) ökade sin försäljning med 25 procent. Mervärdet skapades främst genom effektiv övervakning av arbetsprocesser och förmågan att motivera personalen.
– Vi ser att chefens samlade ledarskapsförmåga har ungefär lika stor betydelse för teamets prestation som den totala produktionskapaciteten hos medarbetarna, säger Joseph Vecci, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
