Han brinner för tillitsbaserat ledarskap, och anser att det är ett problem att det inte får ordentligt fäste i offentlig förvaltning och näringsliv.
– Det behöver finnas tillit inom organisationer och mellan dem, när tillit finns frigörs den kraft som behövs för att komma till rätta med problemen. Vi behöver inte inte handlingsplaner – vi behöver ”görare”.
Hans nya bok ” Särskilda händelser” handlar om gängkonflikterna. De beskrivs inifrån och för första gången också ur ett ledarskapsperspektiv.
Problemet är att samhället inte har gjort tillräckligt för barn och unga i utanförskap. Vi har misslyckats med att sätta gränser och bygga relationer i eftersatta och segregerade områden.
– Hade vi gjort det hade vi inte behövt 30 000 fängelseplatser i dag.
Misslyckandet är inte enbart polisens, det är större än så. Men polisen har en viktig roll, menar han.
– Politiker och chefer har ett ansvar för att vända den negativa utvecklingen. Det kommer att ta tid, kanske tio är, men det går.
Klas Friberg blev chef för Säkerhetspolisen 2018. Den 26 augusti 2021 meddelade inrikesminister Mikael Damberg att Klas Friberg av privata skäl valt att avgå som chef för Säpo.
2015 hade polisen genomgått en stor omorganisation – 21 myndigheter blev en enda. I boken kallar Klas Friberg det som hände för ”new public management i kubik”.
Syftet med omorganisationen var att bli bättre på att lösa mängdbrott.
– Man gjorde det trots att man visste att det skulle bli på bekostnad av polisens förmåga att bekämpa grov brottslighet. Reformen var nödvändig men man gjorde några fel som fick några allvarliga konsekvenser, menar Klas Friberg:
Man förlorade kompetens att bekämpa grov organiserad brottslighet.
Beslutet att stödavdelningar skulle ledas nationellt, som en enhetlig verksamhet, ledde till att man förlorade i närhet, snabbhet och smidighet.
– De flesta som bor i de här områdena, som kallas för ”utsatta”, är vanliga människor som vill ha ett bra liv, de jobbar och betalar skatt. Men allt för många har inte har förtroende för våra samhällsinstitutioner.
Problemet är att man inte vinner inte röster på brottsförebyggande åtgärder, man vinner röster på strängare straff.
Klas Friberg
Arbetet med att bygga relationer, är därför helt nödvändigt, så att de förstår vad myndigheterna gör och vad de vill.
– Vi behöver visa att vi vill de boende väl, lyssna, få dom att våga berätta vad de behöver. Sedan behöver man visa att man hört, göra förbättringar och följa upp.
Han tar Gårdsten i Göteborg som exempel. Här har ett omfattande arbete gjorts av bostadsbolaget för att bygga relationer, göra gott för boende, och sätta tydliga gränser.
Vad för slags gränser?
De som jobbar för Gårdstens bostäder engagerar sig på så sätt att de kontaktar föräldrar till ungdomar som beter sig gränslöst. De lägger sig i, kommunicerar med ungdomar och familjer, och är till exempel tydliga med att de som bor i området också hjälps åt att hålla rent och snyggt, och värnar om varandra.
Ser man inte de humanistiska fördelarna med att satsa i form av resurser och tillit kan man titta på det från nationalekonomiskt perspektiv.
– Det är billigare att hjälpa till med extra resurser, som samarbeten mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Kostnaderna som kommer med utanförskap är mycket större.
– Problemet är att man inte vinner inte röster på brottsförebyggande åtgärder, man vinner röster på strängare straff. Men det funkar inte om målet är att bekämpa våldet och skapa trygghet för de boende.
Långsiktigt ser Klas Friberg att man inom polisen behöver se över rekryteringen. Vad behövs för att bygga relationer och sätta gränser? Vilka egenskaper krävs hos dem som jobbar i skola, på fritids – och inom polisen?
– Polisen behöver ta fram en ny profilbild. Vilka egenskaper ska poliserna ha? Jo, förmåga att bygga relationer, ha integritet, och våga sätta gränser.
