Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds Universitet och författare.
Foto: privat / Getty Images
– Prova att korta möten eller till och med skippa några av dom. Någon kanske blir sur om du inte går på dem, men hur viktigt är varje enskilt möte egentligen?
Mats Alvesson är organisationsforskare vid Lunds Universitet och författare. Han har tillsammans med överläkaren Stella Cizinsky, skrivit den nyutkomna boken ”Dumhetsbekämpning”.
– I väldigt många verksamheter har dåliga vanor och rutiner blivit rena ”dumheter”, saker man gör av bara farten utan att fundera över varför eller vilket syfte de har. Som att skriva rapporter som ingen läser eller gå på möten som inte leder till någonting, säger Mats Alvesson.
– Inte nog med att arbetsplatserna är dysfunktionella: många människor uppfattar sitt arbete som meningslöst.
Boken innehåller råd för att få bukt med problemet och skapa mer välfungerande organisationer.
De senaste 30 åren har Mats Alvesson studerat organisationer, ledarskap, företag och myndigheter. Flera av hans böcker pekar på brister inom ledarskap och han har myntat ”funktionell dumhet”, ett begrepp för människors tendens att foga sig istället för att ifrågasätta.
– Den funktionella dumheten kännetecknas av att den underlättar tillvaron; Man kan se det som en form av curling. En alltför administrerad tillvaro gör till slut att det blir både jobbigt och riskabelt att tänka själv. Man får en ängslig arbetskultur som präglas av rädsla för att säga eller göra fel.
Bristen på ifrågasättande och kritisk reflektion leder till att det vill säga syftet med verksamheten till viss del går förlorad
Mats Alvesson
Lyft blicken och ställ frågan: vad håller vi på med? Fortsätt sedan att ställa frågor:
Vad är syftet? Vad bidrar det här till? Är det motiverat? Kan vi göra på andra sätt? Vad kan vi ta bort? Få med dig andra i det sättet att tänka och undra.
Fokusera på aktuella, verkliga problem, lägg inte energi på policy-dokument om det inte finns en konkret anledning och ett behov av just dessa policys eller riktlinjer.
Följ upp insatser: Vad leder insatser och styrning till? Leder det till förbättring? Hur då?
Skippa eller korta av möten.
Skriv bara rapporter som du vet kommer läsas.
Ordna diskussionsmöten och uppmuntra medarbetare att lyfta fram exempel på regler och rutiner man skulle kunna slopa.
Uppmuntra till kritiskt tänkande och reflektion.
Bristen på ifrågasättande och kritisk reflektion leder till att själva syftet med verksamheten till viss del går förlorat. Man hinner inte använda sin yrkeskunskap – utföra sitt arbete – i den utsträckning man vill, menar Mats Alvesson.
– Vård och skola är två exempel, där administration och dokumentation brer ut sig och kärnverksamheten blir lidande. En annan bransch är human Resources, HR.
– Personaladministration behövs på många företag men HR växer sig hela tiden större, hur mycket kan man egentligen göra för att kartlägga och förbättra arbetsmiljön?
I en debattartikel i Expressen i juli gick han till angrepp mot HR-funktionen. Johanna Flanke, generalsekreterare för HR-föreningen Sverige och forskaren Stefan Tengblad svarade att ”HR avlastar betydligt mer än vad den stjäl resurser från kärnverksamheten”.
Men Mats Alvesson menar att förbättringsarbete som mätningar, styrning, redovisningar, mål och strategier skapar en följsamhet hos medarbetarna som inte är bra för verksamheten.
– En organisation med medarbetare som ifrågasätter, vågar ta ansvar och tänker ”utanför boxen” funkar bättre.
– Man får bättre resultat, arbetet känns mer meningsfullt om man inte bara gör som man blir tillsagd och bockar av arbetsuppgifter.
