"Kollegorna längtar man efter men inte den fysiska platsen", säger kontorsexpert Christina Bodin Danielsson
Foto: Getty Images
Gör en inventering. Undersök vad medarbetarna saknar på kontoret. Ställ konkreta frågor. Vad är bättre med den fysiska arbetsmiljön hemma? Nöj dig inte med enkla svar.
Titta på vad forskningen säger. Strunta i schabloner och se upp med trender (kreativa platser är kul men inte intill kök eller trapphus) Strunta inte i arkitektonisk analys utan ta reda på vilka funktioner som funkar var.
Se över möjligheten att gå undan. Kreativa samarbeten sker inte inför öppen ridå utan i trygga rum.
Finns inte möjlighet att gå undan? Se över hur mycket luft det är mellan arbetsplatserna i kontorslandskapet.
– Kontoret är en oinspirerande plats som sätter käppar i hjulet för produktivitet, säger forskaren och kontorsexperten Christina Bodin Danielsson.
– Väldigt många kontor stödjer inte alls arbetet som ska utföras. Det fysiska kontoret är utformat på ett sätt så att det blir ett hinder. Det blir svårt att få jobb gjort på jobbet helt enkelt och många upplever att de är mer produktiva hemma.
Problemet är gammalt men har kommit upp till ytan i samband med pandemin.
– Jag tror att många plötsligt slås av att kontoret inte är en plats man vill tillbringa tid på. Kollegorna längtar man efter men inte den fysiska platsen, menar Christina Bodin Danielsson, arkitekt och docent i arkitektur vid KTH, som undersöker hur den fysiska kontorsmiljön påverkar välbefinnande och beteenden på arbetsplatsen.
Hennes forskning visar att valet av lokal och kontorets utformning påverkar medarbetares välbefinnande och deras syn på arbetsplatsen, organisationen och även ledarskapet. Det aktivitetsbaserade flexkontoret fick stort genomslag på 90-talet. I och med digitaliseringen har kontorsformen gjort come back och öppna kontorslandskap och kontor där man inte har en egen, fast plats utan flyttar runt är i dag inte en ovanlig kontorsformen.
Tanken med de öppna landskapen var att öka interaktionen mellan de anställda men studier visar att det istället får motsatt effekt – känslan av att vara avlyssnad och iakttagen blir ett hinder.
Interaktionen och de kreativa samarbeten som företagen vill få till sker istället där medarbetare känner sig skyddade, inte inför öppen ridå.
Christina Bodin Danielsson
– Interaktionen och de kreativa samarbeten som företagen vill få till sker istället där medarbetare känner sig skyddade, inte inför öppen ridå. Men rum att gå undan i saknas. Mötesrum är fullbokade och de få platser som erbjuder tystnad och lugn blir snabbt upptagna.
I sådana arbetsmiljöer blir utformningen extra viktig, anser Christina Bodin Danielsson.
Hon påpekar att den här typen av kontor är inte dåliga i sig och att det finns bra exempel på öppna kontorslandskap och flexkontor, men att fallgroparna är många.
– Risken är att man lyssnar på floskler och till exempel skapar ”kreativa samarbetszoner där idéer kan ta form” men placerar dem intill ett trapphus eller vid ett kök med en plingande mikrovågsugn. De kreativa platserna finns för att man vill kunna checka av dom på en lista men de fyller inte den funktion det är tänkt att de ska fylla. Det blir bara plattityder.
Vad ska cheferna göra nu då, för att skapa attraktiva kontor så de anställda kommer tillbaka?
– En bra start är att ta reda på vad personalen faktiskt vill ha. Vad är det som är bättre hemmakontoret? och då menar jag inte att det är skönt att slippa pendla till jobbet. Vad är bättre med den fysiska miljön?
