Han syns i TV-program som Lyxfällan och Draknästet där han hjälper människor att förändra sina liv. Men hans ”riktiga” arbete är att hjälpa chefer att bli bättre ledare. Patrick Grimlunds egen resa har gått från IT-branschen och riskkapital till coachning.
Text: Eva Brandsma
Nämn Lyxfällan och du får reaktioner. En reaktion är att man i programmet exploaterar människor i sin ekonomiska misär och skapar underhållning av det. Vi i TV-soffan kan oja oss åt deras misslyckande och känna oss nöjda med att vi åtminstone inte har det så illa.
- Det där är att förenkla vad vi gör. Vi hjälper människor som ser det som en sista utväg att ta hjälp av Lyxfällan, säger Patrick Grimlund.
Under fyra har han varit en av de två ekonomiska experterna som rycker in för att försöka få ordning på en familjs fallerade ekonomi. De reder ut en sörja av skulder, överkonsumtion och dåliga vanor.
- Ofta handlar det om mer än ekonomin. När man är på gränsen till personlig konkurs påverkar den stressen andra aspekter av livet, såsom hälsan, relationer och jobb.
Och han säger att de lyckas väl med att få människor att få ordning på pengarna och ta ansvar. Han uppskattar att åtta av tio av de medverkande har gjort bestående förändringar av sin livsstil.
- Man brukar säga att det tar tid att ändra en vana. Jag är inte alltid så säker på det. På en vecka lägger vi grunden för nya ekonomiska mönster. Sedan måste man jobba på att hålla det, men det går ofta förvånansvärt fort att ändra sitt beteende om man har motivationen.
Målen är extremt tydliga i Lyxfällan. Det handlar om överlevnad, om man hårddrar det. Det är sällan man har fullt så tydliga mål i arbetslivet och som chef.
- Men jag tror verkligen att man ska formulera konkreta mål i verksamheten. Och de ska vara mätbara. Därför sätter vi upp ekonomiska mål eller mål av typen marknadsandelar, antal kunder eller sålda varor.
Vi har ett behov menar Patrick att se tydliga resultat av vad vi gör, och där fyller målen en viktig funktion.
– Luddiga mål blir däremot meningslösa. Om jag sätter upp ett personligt mål som ”jag ska må bra” är det svårt att veta när jag egentligen nått dit. Därför är det också svårt att sätta mål i organisationer av mjuka värden, de blir inte mätbara helt enkelt. Fluffiga eller för allmänna mål har oftast ingen större verkan.
Patrick Grimlund är nybliven pappa för andra gången. Han är uppfylld av en liten baby och av att bygga hus. Vi tar inte i hand eftersom jag är så förkyld, han ska inte dra hem baciller till sin lilla familj. Vi ses på ett café i stan och det är larmigt runt omkring. Han verkar grundad och står stadigt. Ödmjuk för att livet kan ta olika vägar och att man inte alltid lyckas säger han.
Han var färdig ekonom som 25-åring och gav sig in i IT-branschen. I en rasande fart startade han företag, var vd, tjänade gott om pengar, la ner företag, startade nya, gick in i riskkapitalbranschen, gifte sig, fick barn, skaffade hus. Vid 30 års ålder hade han checkat av en massa av de mål han hade satt upp för sig själv som ung. Och det kändes tomt.
När Patrick och hans dåvarande fru skilde började han fundera på vad han verkligen ville göra med sitt liv. Han tog hjälp av en coach, vilket han första gången tyckte var meningslöst. Patrick ville ha svar på vad han skulle ta sig till, inte få en massa frågor ställda. Men redan efter den andra träffen insåg han att de frågor som väcktes i honom var väldigt viktiga. De satte igång en massa nya tankar.
Coachning blev hans nya passion. Patrick berättar att han ville lära sig det grundligt. Det finns för många säger han som kallar sig ”coach” utan att riktigt vara det. Därför gick han under par års tid en rad utbildningar inom coachning och blev certifierad coach 2008. Han blev så dedikerad att han började forska på vilken effekt coachning verkligen har på chefer. I fyra år ägnade han sig som doktorand åt ledare och coachning. Det ledde inte till en disputation så något färdigt forskningsresultat har han inte.
– Men den samlade bild jag har efter alla intervjuer och den forskning som finns är att de chefer som får coachning lyckas bättre i sitt eget chefskap och styrning av verksamheten än de som inte har det. Man vrider och vänder på perspektiven och genom utmanande frågor ser man sig själv och sin verksamhet med nya ögon.
Idag är han sin egen utan anställda, vilket han trivs med. Just nu hinner han inte coacha chefer, det är fullt med föreläsningar och TV, dessutom håller Patrick på att avsluta skrivandet av en ekonomibok som kommer ut i höst.
– Det märks ju inte i en intervju så här eftersom jag ska prata, men annars är min styrka nog att lyssna. Man måste koppla bort sig själv och sin egen prestation och koncentrera sig på den andra.
För att inte känna den där tomheten när ett mål är uppfyllt krävs, menar Patrick, att målet i sig har ett genomtänkt syfte. Att till exempel enbart sträva efter pengar tenderar att vara ytligt och kortsiktigt. Eller ett mål som att bli vd, bara för statusens skull, utan annan bakomliggande vilja till att påverka andra, driva företag, skapa förändring, blir också lätt meningslöst. Vad händer sen när det uppfyllt? Ska man bara lägga av?
Med de här tankarna har Patrick utvecklat en egen ledarskapsmodell, VASS metoden. V står för värderingar.
– Man ska ta reda på och formulera var man står. Det gör att man vet vad man säger ja eller nej till, man blir så mycket tydligare för omgivningen.
A står för ansvar. Det är viktigt att man tar ansvar för det man gör och inte skyller på andra eller på omständigheter, erkänner sina misstag och står för sina handlingar.
S är just syftet med målen man sätter och med vad man gör. Det sista S:et är självdisciplin.
– Det är ett ord vi inte använder så ofta längre, men det är jätteviktigt. Utan självdisciplin når man inte dit man skulle kunna nå.
I en kombination av de här fyra delarna menar Patrick att vi har en nyckel till framgång. Den idén håller han på att utveckla vidare. Kanske blir det en bok så småningom. Om tiden räcker till. När vi ses har han precis avslutat inspelningen av Draknästet där han är programledare. I det TV-programmet presenterar hoppfulla entreprenörer sina affärsidéer inför en grupp kapitalstarka investerare som väljer att satsa pengar eller inte, för att utveckla produkten eller tjänsten.
I det här programmet handlar det också om att sätta mål och att försöka genomföra dem, men i Draknästet handlar det snarare om att uppfylla sina drömmar än att som i Lyxfällan undvika mardrömmarna.
Det finns en balansgång man måste gå mellan att ha realistiska mål och att våga spänna sin båge menar Patrick.
– Vi har i Sverige en tendens att sätta låga mål och nedvärdera oss själva. Jag tycker inte att man ska göra det, jag tycker att man ska sätta ribban högt.
Men att blåsa upp sig för mycket fungerar inte heller. När Patrick var ung och pluggade i USA skulle han spela tennis med en studiekompis. Patrick hade inför matchen en rad ursäkter, han hade inte spelat på länge, racket var gammalt och formen dålig. Den amerikanske killen däremot var enligt egen utsago superskicklig och hade spelat hela livet. Patrick vann. Det var ju lika pinsamt för båda egentligen menar han. Patrick själv var märklig som låtsades vara dålig när han i själva verket var bra. Den andre killen blev ju också märklig för han var ju inte alls trovärdig.
Det är precis det här det handlar om. Trovärdigheten blir lika skev när vi undervärderar som när vi övervärderar oss. Av rädsla för att misslyckas sänker vi förväntningarna till ett minimum.
– Man ska sikta högt, men vara ödmjuk för att man kanske inte når hela vägen.
En väg är att måla ett ”bästa scenario” i sin målsättning – om alla de här faktorerna faller på plats – då kan jag nå hit. Då kan målbilden både vara rimlig och utmanande.
Men att vara fokuserad på resultat och mål hela tiden och i alla dimensioner av livet går inte menar Patrick. Då tar man slut.
– Man får välja ut några mål och prioritera vad man strävar efter, annars riskerar man att se hela livet som en tävling. Livets kreativa utmaning är att kämpa och älska nuet.
