Så toppar du resultatet på begåvningstesterna

Anders Sjöberg

Sommarledighet brukar ge utrymme för reflektion och kanske säger magkänslan att det börjar bli dags att söka nytt jobb. Rekryteringsprocesser kan dock vara långa, påfrestande och innehålla så kallade begåvningstester. Dem kan du faktiskt förbereda dig för och på så sätt höja ditt resultat.

Chefstidningen har pratat med en chef (som vill vara anonym) som både använt sig av tester när hen har rekryterat, och själv gjort dem i ansökningsprocesser.

– Jag hade gjort ett så kallat matris-test en gång tidigare, och fått ett dåligt resultat. Det var en massa fält och man skulle se mönster och vad som var avvikande, jag gillade det inte, säger hen.

– Mitt resultat visade att jag hade låg strategisk förmåga, vilket jag tror att mycket få skulle hålla med om. Jag har jobbat som chef i många år och många tycker nog att jag tvärtom har en hög strategisk förmåga.

“Höjde mig från svagbegåvad till högbegåvad”

Ett tag senare sökte chefen ett nytt jobb där testet dök upp igen.

– Jag beklagade mig för en vän som tipsade om att testet “fanns att köpa på nätet för en femhundring”.

Sagt och gjort, chefen köpte övningsmaterial på nätet, tränade en kväll och gjorde betydligt bättre ifrån sig.

– Enligt resultatet höjde jag mig från ”svagbegåvad” till ”högbegåvad” på en kväll, säger chefen som rodde jobbet i hamn och samtidigt frågar sig vad de här testerna egentligen säger om den sökandes begåvning om man kan bli så mycket smartare för 500 kronor.

Anders Sjöberg är docent och forskare i psykologi vid Stockholms universitet. Han ser det inte som ett problem att det går att köpa övningsmaterial online.

– Det är klart att du blir lite bättre på testet när du får det förklarat för dig, men sedan handlar det om vilken kvalitet det ”skarpa” testet har. Testet ska mäta kandidatens maximala begåvning, säger han och drar paralleller till högskoleprovet. Det går att förbereda sig med både övningsmaterial och kurser, men det betyder inte per automatik att man skriver 2,0. Till syvende och sist handlar det om vad man kan.

Petri Kajonius

Snabbspår till egna maxvärdet

Petri Kajonius, universitetslektor och docent i personlighetspykologi och beteendemätningar vid Lunds universitet, är inne på samma linje.

– De kandidater som tar sig tid att träna når sitt maxvärde snabbare. De vänjer sig vid upplägget, tidspressen och stressen. Men det som är så fantastiskt är att det finns ett kognitivt maxtak som man slår i ganska snabbt, säger han.

Därför tycker Petri Kajonius att det är bra att öva inför testerna. Det säger något om kandidatens motivation och arbetsduglighet.

Däremot säger han att det i princip inte går att öva upp sin generella intelligens, åtminstone inte särskilt mycket.

– Intelligensen i vuxen ålder är till 70 procent ärftlig. Det är tryggheten du tränar i de här testerna, säger han.

Kritiken: “Räcker inte med ett”

Docent Anders Sjöberg, som själv varit med och utvecklat ett av marknadens stora matristest, menar att det inte räcker med bara ett matristest om man på riktigt vill mäta generell begåvning.

– Det bör åtminstone vara ett verbalt test som kan vara instruktioner, ett numeriskt som kan vara talserier och ett bra matristest, säger han som medskick till den som vill använda sig av begåvningstester i rekryteringssammanhang.

– För att verkligen mäta IQ behövs nio till tolv olika problem i deltester. Det är vad vi gör vid kliniska utredningar, men i rekryteringar är det inte genomförbart eftersom det tar för lång tid och kostar för mycket.