"När svåra förändringar ska drivas igenom är ryggmärgsreflexen ofta att, som ledare, bli styrande och kontrollerande."
Illustration: Getty Images
– När problem tornar upp sig eller stora, svåra förändringar ska drivas igenom är ryggmärgsreflexen ofta att, som ledare, bli styrande och kontrollerande. Men det kan få precis motsatt effekt. Man sätter käppar i hjulet för gott samarbete och bra samarbete är helt avgörande när man vill lyckas med omfattande förändringar.
Alexander Löfgren, doktor i industriell ekonomi och organisation, konsult och författare till boken ”Smart samarbete – mot meningsskapande mikrosystem”. En bok som handlar om hur man skapar smarta samarbetsformer, för att utföra komplexa uppgifter tillsammans i organisationer och företag.
– Problemet är att allt i vår värld, i synnerhet företag och organisationer jobbar i en global kontext är helt beroende av hur marknader hänger ihop.
Få företag i dag kan lösa sina problem själva. Förr ägde man sina egna produktionskedjor, byggde sina egna ekosystem, men nu har många organisationer fler dimensioner att ta hänsyn till och sitter ihop med större ekosystem. Risken är att det bildas fler flaskhalsar eller att projekt går i stöpet.
– Det krävs mer samordning och många fler samarbeten som brer ut sig både över tid och geografiskt. För att vi, som mänsklighet, ska lyckas måste vi hitta nya former och bra förutsättningar för att samarbetet ska flyta.
Ryggmärgsreflexen är ofta att bli styrande och kontrollerande.
Alexander Löfgren
Det handlar bland annat om att se till att medarbetarna blir lockade att kliva in och stanna kvar i samarbetsprocesser.
– De behöver känna sig motiverade, att deras idéer blir hörda och att deras kunskap faktiskt kommer till nytta. Ryggmärgsreaktionen, att ta kontroll kan leda till att ledare i organisationer istället stryper samarbete och kreativitet, säger Alexander Löfgren.
För att lyckas med smart samarbete måste vi förenkla, menar han och ger ett exempel:
Ett stort bostadsutvecklingsbolag vill starta en digital transformation. Här ställs organisationen inför flera omfattande frågeställningar, vad ska digitaliseras, vilken teknologi ska användas, vilka processer är lämpliga? Bolaget har en framtida vision men vet inte riktigt hur de ska komma dit. Lösningen är inte att försöka svara på alla frågor innan man sätter igång utan att våga pröva sig fram i tydliga samarbetskluster, säger Alexander Löfgren.
I boken finns bland annat enkla minnesregler och samtalsverktyg för att regelbundet kunna utvärdera arbetet.
– Det är vanor och principer vi kan hålla oss i under processens gång, till exempel BRUM för att regelbundet få koll på alla beroenden som omger ett samarbete – Beslutande, Rådgivande, Utförande och Mottagande. Det är också viktigt att regelbundet stanna upp och kolla av läget: Är vi på väg åt rätt håll? Navigerar vi rätt i uppgiften? Har vi koll på vad vi ska göra och hur vi får det gjort?
Det låter nästan som en för enkel lösning på någonting väldigt svårt?
– Vi måste skilja på själva problemen och arbetet för att lösa dem. Problemen är ofta enormt komplexa, det finns inga enkla lösningar på dem, men det går alltid att skapa smartare samarbetsformer för att det ska bli lättare att ta sig an de svåra problemen tillsammans.
– Ta klimatkrisen. Det är så otroligt stort och svårt – men vi kan jobba fram enkla och fungerande samarbeten på alla nivåer i samhället för att ta oss an det svåra, minska utsläpp och ställa om vår livsstil.
– Precis som i organisationer handlar det mycket om att etablera fungerande samarbetsarenor där vi ständigt influerar varandra till att samarbeta mot gemensamma mål.
