Vi behöver rensa i regeldjungeln, skriver Chefstidningens krönikör Louise Bringselius.
Europa har gått för långt i sin iver att reglera, menar Tysklands förbundskansler Friedrich Merz. I ett skarpt anförande i Davos förklarade han att Europa har ”förslösat en enorm potential” genom överreglering. Nu är det tid att rensa i regeldjungeln.
Samma hörs från många håll i Sverige, däribland regering och kommuner. Men vägen framåt är inte enkel. Medan många ropar efter förenklingar är det färre som faktiskt lyckas genomföra dem.
En anledning är att man hellre pekar på andra, i stället för att städa på egen bakgård. En annan anledning är att problemet inte alltid är reglerna i sig, utan snarare hur de tillämpas. Många organisationer har nämligen en ortodox hållning till regler. Interna rutiner hanteras ibland som om de var grundlagar.
Därför är det intressant med den framväxande forskningen om smarta avsteg, där även ord som rule-hacking och intelligent olydnad också används. Smarta avsteg innebär ett pragmatiskt förhållningssätt till regelverk, där man bedömer dem utifrån risker och konsekvenser och gör avsteg när det krävs.
I Danmark genomförde regeringen för tio år sedan ett förenklingsarbete där de gick ut med stora annonser till befolkningen och bad om förenklingsförslag. Det blev en stor framgång, där omkring 300 av förslagen genomfördes.
Louise Bringselius
För att bedöma om ett avsteg är rimligt behöver du fråga dig vad konsekvensen kan bli om du inte gör avsteget. Vad står på spel? Det innebär att vi skiftar etiskt perspektiv. I stället för att se ortodox regelefterlevnad som vår plikt anammar vi en konsekvensetik där målet ibland kan motivera medlen.
Vid smarta avsteg krävs också att vi kan berätta öppet om det val vi gjorde, så att det kan ske ett lärande. Ibland lär vi oss att avsteget var fel, men ofta innebär det att organisationen lär sig att avsteg från regelverket kan vara motiverade även i andra, liknande fall. Det lär också organisationen vilka regler som behöver utvecklas.
Smarta avsteg är emellertid inte något som bara ska ske på fältet, utan dessa erfarenheter bör också användas för att utveckla regelverken. Det fungerar nämligen inte med centrala råd som sitter isolerade och funderar på vilka regler som ska bort.
God regelförenkling och smarta avsteg kräver fötterna i myllan. Du måste förstå den verksamhet som reglerna gäller – och konsekvenserna för den. I Danmark genomförde regeringen för tio år sedan ett förenklingsarbete där de gick ut med stora annonser till befolkningen och bad om förenklingsförslag. Det blev en stor framgång, där omkring 300 av förslagen genomfördes.
Sverige behöver arbeta på samma sätt – nedifrån och upp. Först då får vi ett Europa som utvecklas, för att tala med Merz.
/Louise Bringselius, docent i organisation och ledning
Bäst just nu: Ett växande intresse för att städa upp i regeldjungeln
Sämst just nu: Sociala medier som driver på polarisering, misstro och ilska
Läs mer:
