Direktiven från politiken att göra om Arbetsförmedlingen i grunden ledde till ett jättevarsel i höstas då 4 500 personer varslades. Efter omplaceringar, uppsägningar på egen begäran och förhandlingar landade det i att 850 personer blev uppsagda på grund av arbetsbrist.
Samtidigt ledde turbulensen till att ännu fler valde att säga upp sig på egen begäran. Nästan 1 400 personer hade valt att sluta eller att gå i pension i förtid i slutet av november. En del av dem som har sagt upp sig arbetar på platser där det inte har varit arbetsbrist. Det slår snett, förklarar Helén Justegård, ordförande för Saco-S på Arbetsförmedlingen. Och det har lett till att det nu i stället saknas mycket folk inom myndigheten.
De lediga tjänsterna finns över hela landet och 32 av dem är chefstjänster.
– Det är ungefär lika många chefer som sades upp på grund av arbetsbrist, konstaterar Helén Justegård.
För att hitta kompetent personal till de lediga tjänsterna försöker myndigheten att återanställa en del av dem som blev uppsagda. Den som har blivit uppsagd har företrädesrätt till anställning. Frågan är hur lätt det är att locka folk till en myndighet som det råder så mycket politisk turbulens kring.
– Det måste finnas hopp om en framtid både för att vilja komma hit och för att vilja vara kvar. Politiken måste bestämma sig vart myndigheten ska så att det inte blir så hattigt, säger Helén Justegård.
– Frågan är om folk vågar komma till en sån här myndighet. Hur attraktiv är Arbetsförmedlingen i dag? Det kan man fundera på.
Text: Annika Clemens
