App, Julian Assange, Cryptosporidium, prins Daniel, Eyjafjallajökull, grafen, Haiti, ipad, köttklister, läsplatta, nakenkamera, Tea Party-rörelsen, varg, vuvuzela och Wikileaks konkurrerar om att blir 2010 års ord på Nationalencyklopediens hemsida. Det säger en del om samtiden - allt från naturkatastrofer till irriterande plasttrumpeter att störa motståndarlagets fotbollsspelare i VM med. Men det fattas ord som girigbuk, statsobligationer, stresstest för banker och lite annat.
Vad har då detta med framtidens chefer att göra? undrar den målmedvetne läsaren som kanske vill komma till en poäng.
Jag tror att ett större intresse för omvärlden, att vilja sätta sig själv och den avdelning, det företag eller den organisation man arbetar för i ett större sammanhang kommer att bli chefernas melodi i framtiden. Varför? Jo, för det hinner man inte idag.
Månen kretsar runt jorden. Jorden kretsar runt solen och allt går i cirklar. Ljus följer på mörker, värme på kyla, ordning på kaos. Så även vår historia. Ibland kan det kännas (om man kommit upp i en viss ålder alltså) som att allting upprepar sig. Om det varit diktatur vill folket ha demokrati och gör revolution (utom i Nordkorea, där invånarna snällt svälter ihjäl). Om det varit demokrati länge sjunker valdeltagandet. Är det lågkonjunktur och hög arbetslöshet kommer främlingsfientligheten som en profilstatus på Facebook osv. Efter regn kommer solsken... eller i alla fall var det så förr i tiden, innan klimatförändringarna!

Motsatserna avlöser varandra (och aldrig är det riktigt bra;)).
Det finns många chefer idag som känner sig stressade, som arbetar mer och mer och därför också får fler och fler uppdrag. Det är naturligtvis bra! De är duktiga! Men håller det i längden? Allt fler blir utbrända, tappar sina privata relationer och börjar känna sig “stela i känslolivet”. Arbetet tar mer tid och kräver mycket engagemang. De finns de som vittnar om att de knappt hinner läsa dagstidningen eller betala in pengarna till Världens barn och att de somnar efter ett halvt glas vin på fredagskvällen. Detta parallellt med att alltfler blir arbetslösa, något som är stressande i sig: -Om jag inte gör ett lite bättre jobb kanske jag blir arbetslös, så jag anstränger mig lite till.

Hur ser markörerna ut? Vad får headhuntingföretagen för indikationer? Hur ser den politiska kontexten ut? Hur ser det egna företags-eller organisationsklimatet ut? Vad sa de på ledarskapsutbildning? Vad stod det i annonsen? I arbetsbeskrivningen?
Är ordet stresstålig (2001 års ord?) något som lockar kompetenta chefer idag?
Tänk om framtidens annons ser ut så här?
“Vi söker en lugn chef som vet att efter lågkonjunktur kommer högkonjunktur, efter regn kommer solsken. Vår nya chef vet att vårt företag är en av många pusselbitar i samhället. Vår chef är allmänbildad. Vår nya chef lutar sig gärna tillbaka någongång då och då och samtalar om ditten och datten. Vår nya chef bränner inte ut sig, för han/hon vet att vi tänker långsiktigt och inte bara ett kvartal framåt”.

Man vet aldrig;)