”Phubbing” på rasten kan försämra arbetsmiljön

Tysta fikarum där alla sitter och scrollar på mobilen har nog många upplevt. Men scrollandet kan få konsekvenser för den psykosociala arbetsmiljön.

När medarbetare väljer mobilen framför samtal med andra på rasterna riskerar de att gå miste om informella interaktioner på jobbet.

Enligt Per Martinssons avhandling vid Göteborgs universitet kan phubbing (en sammanslagning av orden phone och snubbing som beskriver fenomenet att föredra sin mobil framför samvaro med andra människor) betraktas som en social barriär på arbetsplatsen. Forskningen, som omfattar både djupintervjuer och storskaliga enkäter, visar att anställda som utsätts för phubbing av sina arbetskamrater rapporterar lägre nivåer av socialt stöd, gemenskap och tillit.

Särskilt under gemensamma raster – stunder som traditionellt sett är avgörande för att bygga starka kollegiala band – kan mobilanvändandet störa den viktiga ”sociala utbytesprocessen”. När medarbetare väljer mobilen framför samtalet, riskerar de att gå miste om de informella interaktioner som lägger grunden för engagemang och lojalitet mot organisationen.

För vissa fungerar mobilen som en medveten flyktstrategi för att hantera sociala krav eller arbetsrelaterad stress; mobilen blir en sorts ”digital napp” som ger trygghet och återhämtning. För andra är beteendet ett oavsiktligt resultat av den centrala roll telefonen spelar i det moderna livet.

Studierna pekar på en tydlig generationsskillnad i synen på mobilen. Yngre medarbetare (under 35 år) tenderar att använda mobilen mer frekvent under raster, men de är också mer toleranta mot att andra gör detsamma. Äldre medarbetare upplever ofta phubbing mer negativt och kan känna sig exkluderade när de fysiska signalerna för engagemang – som ögonkontakt och ett närvarande kroppsspråk – uteblir. Denna skillnad i förväntningar kan skapa onödiga spänningar och irritation i arbetsgruppen om normerna förblir outtalade.

Att förbjuda mobilanvändning på rasterna är ändå inte en bra väg att gå.

Här är tre strategier som nämns i avhandlingen:

1. Bryt tystnaden kring normer. Uppmuntra till en öppen diskussion om vilka sociala normer som ska gälla i arbetsgruppen under gemensamma stunder.

2. Lyft fram värdet av den sociala pausen. Påminn om att starka kollegiala relationer inte bara är trevligt, utan också minskar personalomsättning och ökar arbetsprestationen.

3. Föregå med gott exempel. Som chef sätter du standarden. Din egen närvaro (eller frånvaro) vid mobilen signalerar vad som värderas i kulturen.

 

Unga sjukanmäler sig dubbelt så mycket som sina äldre kollegor

 

Läs även

Annons