En skriftlig erinran kallas även ”LAS-varning”.
Foto: Getty Images
Medarbetaren kommer sent, missar möten och beter sig otrevligt på arbetsplatsen. Är en erinran på sin plats?
– Ja, i princip. Men den goda chefen tar kanske ett samtal först, för att informera sig om varför medarbetaren beter sig på det här sättet, hen kanske befinner sig mitt i en privat kris, en vårdnadstvist till exempel, svarar Sussanne Lundberg, enhetschef på arbetsrättsenheten på LO-TCO Rättsskydd.
En skriftlig erinran kallas även ”LAS-varning”. Begreppen varning och erinran blandas ofta samman, skillnaden är att en varning behöver ha stöd i lag eller kollektivavtal. Det krävs inte för en erinran.
Erinran – en form av tillrättavisning
Erinran behöver inte heller vara skriftlig, men vanligtvis är den det.
– Med en skriftlig erinran kan arbetsgivaren visa att man gjort vad man ska, om beteendet inte upphör och man vill gå vidare till en uppsägning. I det läget måste arbetstagaren vara informerad om allvaret, och om att hen riskerar att förlora sitt arbete.
När en erinran – vilket ska läsas som en ”erinran om anställningsavtalets villkor” – lämnas är det en markering att arbetsgivaren ser allvarligt på vad som inträffat. Det behöver inte betyda att arbetsgivaren vill göra sig av med en medarbetare. Klokt är att följa upp efter ett par månader. Har beteendet förändrats? Finns det något den goda chefen kan göra för att stötta?
Med en skriftlig erinran kan arbetsgivaren visa att man gjort vad man ska, om beteendet inte upphör och man vill gå vidare till en uppsägning.
Sussanne Lundberg
Den inte så goda chefen kan hypotetiskt sett lämna en erinran för i stort sett vad som helst. Går in med skorna bakom skogränsen? Erinran. Plockar inte undan efter sig i köket? Erinran.
– Men det är högst ovanligt och då blir det snarast fråga om trakasserier. Det går inte att lämna erinran för vad som helst och sen säga upp en person med sakliga skäl som grund – det är i sista hand Arbetsdomstolen som avgör rimligheten i vad som uppgivits som sakliga skäl.
Nyligen åtalades tre Attendo-chefer för att ha gett en erinran till en medarbetare som använt sin meddelarfrihet och uttalat sig i media om covidvården på äldreboendet där hon jobbade. (Två av dem fälldes sedan för brott mot lagen om meddelarskydd)
– Erinran ska absolut aldrig lämnas när det gäller grundlagsskyddade rättigheter. Men det är samtidigt en komplex fråga. För hur man ska agera som medarbetare skiljer sig mellan privat, offentligt finansierad och helt offentlig verksamhet.
Stöld eller misshandel på arbetsplats
Attendo är offentligt finansierat, och därmed är yttrandefriheten stark, förklarar Sussanne Lundberg.
– I privat verksamhet finns en mer utpräglad lojalitetsplikt. AD har utmejslat en praxis: om missförhållanden finns på arbetsplatsen ska man först påtala internt innan man anmäler till myndigheter eller går ut offentligt. Den spärren finns inte i offentlig verksamhet.
Om det som hänt direkt utgör grund för avsked finns inget krav på att arbetsgivaren först ska lämna en erinran. Typexemplet är att arbetstagaren gjort sig skyldig till brott på arbetsplatsen, t ex stöld eller misshandel.
– Man får naturligtvis inte slå arbetskamrater eller stjäla från arbetsgivaren, det ska man veta per definition och då finns inga krav på erinran.
Sussanne Lundberg
