Lika lön genom insyn i lönesättningen är vad det europeiska direktivet om transparenta löner ska åstadkomma.
Illustration: Getty Images
Lika lön genom insyn i lönesättningen är vad det europeiska direktivet om transparenta löner ska åstadkomma.
Både fackförbund och Svenskt näringsliv har varnat för att direktivet påverkar den svenska modellen.
Men här finns inget att oroa sig för, enligt Laura Carlson, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, som konstaterar att de företag som redan följer den svenska lagen om årliga lönekartläggningar och lika lön inte kommer att påverkas. Om det däremot finns brister i lönesättningen kan det bli kraftigare sanktioner under det nya förslaget.
– Direktivet innebär förvisso stora förändringar. Men fackförbunden kommer enligt direktivet fortsatt att ha en viktig roll i genomdrivandet av rättigheterna, säger hon.
Saco och TCO har haft uppfattningen att direktivet är bra, men att parterna måste kunna avvika från vissa av bestämmelserna genom kollektivavtal. Detta skrevs emellertid inte in i den ståndpunkt som EU-parlamentet kom fram till när det behandlade kommissionens förslag.
Fackförbunden kommer enligt direktivet fortsatt att ha en viktig roll i genomdrivandet av rättigheterna.
Laura Carlson
De viktigaste inslagen i kommissionens förslag är följande:
1. Ingångslönerna för utannonserade tjänster blir offentliga.
2. Arbetsgivaren ska på förfrågan av anställda redogöra för lön, lönenivå och genomsnittliga löner för de kategorier av anställda som utför samma eller likvärdigt arbete per kön.
3. Arbetsgivare med minst 250 anställda måste varje år offentliggöra statistik över löneskillnaderna i organisationen uppdelad på kön.
4. Finns en löneskillnad mellan könen på 5 procent eller mer som inte kan förklaras på könsneutrala grunder, är det skäl för lönegranskning tillsammans med arbetstagarnas representant.
5. Det ska bli lättare för individer att driva lönetvister i domstol, bland annat genom omvänd bevisbörda och att rättegångskostnaderna ska betalas av svaranden.
EU-parlamentet vill se skärpningar av direktivet – den som skulle få störst betydelse är att parlamentet vill att det ska gälla företag med fler än 50 anställda. I så fall kommer hälften av arbetstagarna inom EU att beröras.
Det är inte alls omöjligt att den skärpningen går igenom, anser Laura Carlson, som påpekar att den kvinnliga arbetskraften främst finns i företag med färre än 250 anställda.
– Det är troligt att det går igenom eftersom frågan om lönetransparens inte är ny, de flesta av de större medlemsstaterna har det redan. Men det är nytt för Sverige.
Parlamentet, kommissionen och ministerrådet inledde förhandlingar om direktivet under våren och väntas vara klara i höst.
