Lise-Lott Tronders är enhetschef för Stockholms stads socialjour.
Under många år som socialsekreterare såg Lise-Lott Tronders samma mönster. I våldsärenden mötte hon små barn som flera år senare återkom som tonåringar. Ett problem var att socialtjänsten kom in för sent, tänkte hon.
– Våld är här och nu. När polisen larmades gjorde de ibland bedömningar som egentligen hör till socialtjänsten, medan vi träffade föräldrarna två veckor senare. Då är möjlighetsfönstret stängt, man är inte lika mottaglig.
Som enhetschef för Stockholms stads socialjour hörde hon talas om Islandsmodellen, som då testades i Göteborg. Lise-Lott Tronders fick klartecken att göra en förstudie. Från ett pilotprojekt i två stadsdelar har modellen i dag införts i hela Stockholm.
När polisen larmas till våld i en familj där det finns barn följer två socialsekreterare med, och inleder arbetet med både den våldsutsatta och den misstänkta direkt. Tillsammans med polis och åklagare har socialtjänsten också tagit fram frågor som kan ställas redan i arresten.
Modellen har sedan dess utvecklats. Polisens regionledningscentral larmar nu även socialtjänsten och polis och socialtjänst följer upp arbetssättet tillsammans varje månad. Dessutom går en socialsekreterare igenom varje ärende med en gruppchef hos polisen.
Omkring 65 procent av familjerna som nås var tidigare okända för socialtjänsten. Enligt polisen medverkar fler våldsutsatta i utredningar, samtidigt som fler misstänkta tackar ja till stöd.
Lise-Lott Tronders har föreläst om arbetssättet, som fått Kvinnofridspriset, runt om i landet. Flera kommuner har hört av sig för att införa liknande modeller.
– Minderåriga som sitter inlåsta för grova våldsbrott har nästan alltid själva varit utsatta för våld i hemmet. Kan vi bryta våldet tidigare gör det enorm skillnad.
Lise-Lott Tronders är en av 10 nytänkande socialchefer runt om i landet som Chefstidningen intervjuat. Här hittar du alla:
