Det behövs ett omtag på EU-nivå kring lönetransparensdirektivet och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson. Foto: Getty/Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
Regeringen vill skjuta upp införandet av EU:s lönetransparensdirektiv och samtidigt driva på för en omförhandling. Skälet är att regelverket bedöms bli för administrativt betungande – något som riskerar att slå mot både arbetsgivare och effektivt jämställdhetsarbete.
– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.
Direktivet antogs våren 2023 med målet att stärka arbetet mot osakliga löneskillnader. Sverige röstade dock nej, med hänvisning till att regelverket inte är tillräckligt anpassat till svenska förhållanden och riskerar att skapa omfattande administration för arbetsgivare.
Regeringen pekar särskilt på att svenska arbetsgivare redan har långtgående krav, bland annat genom lönekartläggningar, och att nya EU-regler måste fungera tillsammans med befintliga system – inte öka komplexiteten.
Under arbetet har regeringen haft dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället om direktivets konsekvenser. Slutsatsen är att nuvarande utformning riskerar att bli ineffektiv – både ur ett jämställdhets- och konkurrenskraftsperspektiv.
Regeringen avser därför att verka för att införandet skjuts upp, samtidigt som en förenklad version av direktivet tas fram på EU-nivå.
I nuläget planerar regeringen inte att lägga fram någon proposition om direktivet till riksdagen.
