Frida Asp
Frida Asp
CEO, Elexir pharma AB
– Jag är ganska bra på att hitta tid till reflektion i vardagen. Kanske för att jag har lärt mig den hårda vägen. Jag märkte tidigt i min karriär att jag hade behov av korta pauser i min arbetsvardag, mer det än långa ledigheter. Får jag inte de där luckorna för återhämtning och reflektion märker jag snabbt att jag förlorar förmågan att prioritera, allt blir lika viktigt och jag presterar sämre. Till slut får jag feber, kroppens sätt att få mig att vila. Fast numera är jag bra på att uppmärksamma när det är på gång, och hamnar sällan där.
För mig kan reflektion vara att ta en kaffe med en medarbetare, eller sträcka ut mig på mattan med kontorshunden. Eller så bara ställer jag mig framför fönstret och stirrar rakt ut en stund och låter tankarna vandra (vi har vacker utsikt så det hjälper!).
Dessutom promenerar jag till och från arbetet varje dag vilket blir en naturlig tid för reflektion i början och slutet av varje arbetsdag. Ett sätt att checka in och checka ut, samtidigt som man får lite rörelse och frisk luft!
Jag pratar konstant med mina chefer om hur viktigt det är att hitta de här luckorna i vardagen. Jobbar någon för mycket försöker jag gå in och avbryta. Jag påminner också om att alla behöver hitta de rutiner för reflektion som passar just dem. Alla behöver inte pausa på samma sätt, men alla behöver pausa.
Johan Lundberg
Johan Lundberg
Vd och grundare RE:FI STHLM
– Jag önskar att jag hade en smart rutin för reflektion i vardagen – men sanningen är att jag tycker det är svårt att få till. På sommaren går det bättre. Först efter någon vecka på semestern börjar jag landa, ofta samtidigt som jag får ro att läsa de där böckerna som annars mest växer i en hög på nattduksbordet. I somras tog jag mig igenom Anders Hansens ”Fördel ADHD”, där han skriver om ”default mode network” – hjärnans sätt att hitta nya tankar när man inte pressar den. Jag kände igen mig direkt, för det är ofta då de bästa idéerna dyker upp.
I vardagen är det knepigare. Jag driver en nischbyrå inom finansiering och på kontoret är tempot högt. Klientmöten och medarbetarsnack avlöser varandra, jag varvar strategier för vårt eget bolag med rådgivning i stora transaktioner för våra kunder. Hjärnan går alltid på högvarv. Men när jag springer eller cyklar – ibland på väg till jobbet – uppstår de där små stunderna. Jag börjar tänka på ingenting alls och plötsligt snubblar jag över en ny idé. Tyvärr händer det nästan alltid när jag är svettig, utan anteckningsblock och helt utan plan att reflektera. Så min ”metod” är egentligen ganska odramatisk: jag rör på mig – och låter tankarna komma ifatt.
Madeleine Solenhill
Madeleine Solenhill
Verksamhetschef IT & digitalisering, Region Halland
– Jag ska erkänna att mina arbetsdagar har ett extremt högt tempo – så ser min vardag ut och jag är tränad i att det är så. Därför är jag också duktig på att utnyttja lugnare timmar – eller dagar – för återhämtning och reflektion. Knepet är att bryta vardagen. Jag går på promenad, på café, tar en ensam lunch eller så åker jag på konferens med mig själv! (Testa – det är verkligen bra!)
Ibland kan det i ärlighetens namn räcka med 15 minuters lugn reflektion för att tankar ska falla på plats. Mitt jobb handlar mycket om att lägga pussel och 15 minuters reflektion kan ibland få ett helt pussel – eller en hel strategi – att falla på plats! En annan viktig sak är att inför varje möte ta en kort stund och tänka igenom vilken roll jag ska ha i sammanhanget jag är på väg in i. De där två minuterna före mötet hinner man alltid med – och de betyder faktiskt mycket. Att alltid känna sig samlad och förberedd när man går in i ett möte. Att ha bestämt vilken ”hatt” man ska ha på.
I min roll som chef till andra chefer tänker jag också mycket på återhämtning och reflektion. När någon jobbar för mycket försöker jag alltid gå in och säga att det är dags att gå hem. En ledig eftermiddag kan göra skillnad. Bitar behöver få falla på plats.
Jag försöker också skapa rutiner för löpande reflektioner tillsammans. Jag vill att reflektion ska finnas med i vår vardag då vi ju jobbar med innovation – vilket kräver nya perspektiv. Och sådana får man sällan i en stressig vardag. Jag och mina chefskollegor har till exempel korta snabba scrummöten flera gånger i veckan där vi stämmer av och bollar saker med varandra. Själv har jag också alltid en digital anteckningsbok i mobilen där jag kan skriva upp saker jag kommer på under mina reflektionsstunder. De gånger det blir alldeles för mycket – då ger jag mig själv en ledig stund. Att våga avboka saker kan vara klok strategi.
