Katarina GraffmanKatarina, doktor i kulturantropologi.
Foto: Getty Images / pressbild
– Chefer blir allt mer ängsliga och rädda att ta beslut utan kvantitativ bekräftelse.
Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi och en av Sveriges ledande experter på konsumtionskultur och individ-, grupp- och organisationsbeteenden.
Enkäter, pulsmätningar, systematiska undersökningar. I dagens arbetsliv mäter vi allt – från produktivitet och prestation till trivsel och engagemang. Företag samlar enorma mängder data och nyckeltal för att utifrån siffrorna fatta välgrundade beslut. Men siffrorna kan skapa mer förvirring än klarhet, menar Katarina Graffman.
– I teorin borde mer data innebära att beslut fattas på en mer solid grund. Men i praktiken är det ofta precis tvärtom.
Chefer känner ett ökat tryck att basera sina beslut på siffror snarare än på erfarenhet. Det finns en rädsla att ta beslut utan att vara ”tillräckligt säker”.
– Det kan skapa en ond cirkel där varje beslut behöver stöd i siffror, kvantitativ bekräftelse. Problemet är att de som samlar in och analyserar data inte alltid vet vilka frågor som är mest relevanta eller har full förståelse för vad siffrorna innebär i praktiken.
När det är svårt att tolka resultaten korrekt eller när siffrorna är alltför förenklade försvinner viktiga nyanser.
– När man mäter fel saker får man fel svar. Då är det lätt att analysen går åt fel håll och att man drar felaktiga slutsatser.
En viktig fråga att ställa är; måste allt förändras?
Katarina Graffman
Vilket i sin tur leder till att man tar fram felaktiga strategier.
– Kvalitativa undersökningar tar mer tid och kostar oftast lite mer men det kan också bli väldigt dyrt om man baserar stora undersökningar på fel frågor.
– Jag är inte emot kvantitativa undersökningar. Siffror är ett väldigt bra underlag om du är säker på vad du ska fråga om och varför.
Återkommande mätningar och insamling av data kan också påverka medarbetarna negativt.
– Det kan skapa en känsla av att vara konstant bedömd och granskad. När varje liten prestation mäts och utvärderas, kan det leda till en stressig arbetsmiljö där det är svårt att känna sig trygg i sina arbetsuppgifter. Det blir inte längre lika lätt att ta initiativ eller vara kreativ, om man oroar sig för att inte leva upp till de krav som siffrorna ställer.
Kvantitativa mätningar kan vara användbara för att ge en översikt, men de bör inte vara den enda faktorn vid beslutsfattande, menar Katarina Graffman.
Hur ska man som chef hitta en bra balans i det här?
– Sluta med slentrianmätningar. För att kunna ställa rätt frågor behöver du förstå arbetskulturen och dina medarbetares behov. Det är inte möjligt om du använder samma frågor varje år, utan reflektion.
– En viktig fråga att ställa är; måste allt förändras?
Kan du som chef backa från förändringsfokus och titta på vad du har i ditt företag som fungerar bra? Chefer och medarbetare måste påminnas om värdet av intuition och mänsklig bedömningsförmåga, menar Katarina Graffman.
– Vad får medarbetarna att må bra? Hur kan vi utveckla det? Vad kan vi behålla av det gamla? Stanna upp och ”lyssna på” din egen erfarenhet. Genom att ge utrymme för diskussion och reflektion kring vad siffrorna verkligen betyder, och hur de kan användas för att stödja snarare än styra beslut, kan företag undvika de negativa konsekvenserna av mäthysterin.
