Jenny Welander Wadström, advokat specialiserad på arbetsrätt på Roschier advokatbyrå.
Foto: pressbild
I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla mellan 16 och 70 år, som är svenska medborgare eller bosatta i Sverige, kan kallas in för att hjälpa landet på olika sätt vid fara för krig eller andra kriser.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt; värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Jenny Welander Wadström är advokat specialiserad på arbetsrätt på Roschier advokatbyrå, och hon tror att det osäkra världsläget öppnar upp för nya frågor över vilka regler som gäller på arbetsplatser i samband med en inkallning.
– Företag och chefer måste veta vad de ska svara sina anställda när det dyker upp frågor, för det blir helt andra spelregler när vi måste förhålla oss till totalförsvarsplikten, säger Jenny Welander Wadström.
En viktig punkt är att arbetsgivare måste bevilja ledighet åt en anställd som på något sätt ska tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret.
– Arbetstagaren har rätt till ledighet enligt lag och det finns skyddsregler som gör att man inte kan sägas upp på grund av inkallning. Blir man ändå uppsagd, så blir den uppsägningen ogiltigförklarad, säger Jenny Welander Wadström.
Företag och chefer måste veta vad de ska svara sina anställda när det dyker upp frågor.
Jenny Welander Wadström
Arbetsgivaren får inte heller sänka en arbetstagares lön på grund av inkallning.
– Den som kallats in ska inte straffas när hen kommer tillbaka. De här reglerna finns för att skydda de som berörs av totalförsvarsplikten, säger Jenny Welander Wadström, och fortsätter:
– Men som chef behöver man inte betala lön eller andra förmåner till den som inte är på kontoret och jobbar på grund av inkallning. Då får arbetstagaren lön från den plats man är placerad på.
De som inte kallas in till det militära försvaret får vid kris eller krig hjälpa till på andra sätt. Till exempel förflyttas från sin vanliga arbetsplats för att i stället hjälpa till med samhällsviktiga funktioner som sjukvård, barnomsorg eller matlagning.
– Så de företag som inte har en samhällsviktig funktion kan bli av med folk, och de företag som har en samhällsviktig funktion, till exempel elbolag, ska ha en beredskapsplan för att det kan tillkomma personal, säger Jenny Welander Wadström.
Placeras man på sin vanliga arbetsplats ska man få den lön som man vanligtvis får. Men förflyttas man måste den nya arbetsgivaren betala ens lön. Att vägra förflyttning är straffbart.
– Blir man krigsplacerad och den nya arbetsgivaren inte betalar din lön, då går staten in och svarar för de fodringarna, så det finns en ”backup”. Men har du vanligtvis ett välbetalt jobb och sedan blir krigsplacerad på en plats med lägre lön, då kan du inte kräva din vanliga lön. Du får lön för det jobb du gör, säger Jenny Welander Wadström.
