"Mitt resultat på testet visade att jag hade låg strategisk förmåga", säger en chef.
Illustration: montage
Anders Sjöberg
Kanske säger magkänslan att det börjar bli dags att söka nytt jobb? Rekryteringsprocesser kan dock vara långa, påfrestande och innehålla så kallade begåvningstester och logiska tester. Dem kan du faktiskt förbereda dig för och på så sätt höja ditt resultat.
Chefstidningen har pratat med en chef (som vill vara anonym) som både använt sig av tester när hen har rekryterat, och själv gjort dem i ansökningsprocesser.
– Jag hade gjort ett så kallat matris-test en gång tidigare, och fått ett dåligt resultat. Det var en massa fält och man skulle se mönster och vad som var avvikande, jag gillade det inte, säger hen.
– Mitt resultat visade att jag hade låg strategisk förmåga, vilket jag tror att mycket få skulle hålla med om. Jag har jobbat som chef i många år och många tycker nog att jag tvärtom har en hög strategisk förmåga.
“Höjde mig från svagbegåvad till högbegåvad”
Ett tag senare sökte chefen ett nytt jobb där testet dök upp igen.
– Jag beklagade mig för en vän som tipsade om att testet “fanns att köpa på nätet för en femhundring”.
Sagt och gjort, chefen köpte övningsmaterial på nätet, tränade en kväll och gjorde betydligt bättre ifrån sig.
– Enligt resultatet höjde jag mig från ”svagbegåvad” till ”högbegåvad” på en kväll, säger chefen som rodde jobbet i hamn och samtidigt frågar sig vad de här testerna egentligen säger om den sökandes begåvning om man kan bli så mycket smartare för 500 kronor.
Anders Sjöberg är docent och forskare i psykologi vid Stockholms universitet. Han ser det inte som ett problem att det går att köpa övningsmaterial online.
– Det är klart att du blir lite bättre på testet när du får det förklarat för dig, men sedan handlar det om vilken kvalitet det ”skarpa” testet har. Testet ska mäta kandidatens maximala begåvning, säger han och drar paralleller till högskoleprovet. Det går att förbereda sig med både övningsmaterial och kurser, men det betyder inte per automatik att man skriver 2,0. Till syvende och sist handlar det om vad man kan.
Till syvende och sist handlar det om vad man kan.
Anders Sjöberg
Petri Kajonius
Snabbspår till egna maxvärdet
Petri Kajonius, universitetslektor och docent i personlighetspykologi och beteendemätningar vid Lunds universitet, är inne på samma linje.
– De kandidater som tar sig tid att träna når sitt maxvärde snabbare. De vänjer sig vid upplägget, tidspressen och stressen. Men det som är så fantastiskt är att det finns ett kognitivt maxtak som man slår i ganska snabbt, säger han.
Därför tycker Petri Kajonius att det är bra att öva inför testerna. Det säger något om kandidatens motivation och arbetsduglighet.
Däremot säger han att det i princip inte går att öva upp sin generella intelligens, åtminstone inte särskilt mycket.
– Intelligensen i vuxen ålder är till 70 procent ärftlig. Det är tryggheten du tränar i de här testerna, säger han.
Kritiken: “Räcker inte med ett”
Docent Anders Sjöberg, som själv varit med och utvecklat ett av marknadens stora matristest, menar att det inte räcker med bara ett matristest om man på riktigt vill mäta generell begåvning.
– Det bör åtminstone vara ett verbalt test som kan vara instruktioner, ett numeriskt som kan vara talserier och ett bra matristest, säger han som medskick till den som vill använda sig av begåvningstester i rekryteringssammanhang.
– För att verkligen mäta IQ behövs nio till tolv olika problem i deltester. Det är vad vi gör vid kliniska utredningar, men i rekryteringar är det inte genomförbart eftersom det tar för lång tid och kostar för mycket.
På Mensas hemsida finns ett gratis matristest. Nackdelen är att det inte finns några lösningsförklaringar till, men följande youtubevideo går igenom testet och hur man ska tänka för att hitta rätt figur i följden.
Mer skräddarsytt material som verkligen påminner om leverantörernas tester finns på en rad olika hemsidor, men det kostar några hundralappar. Många av dem har dock gratis prova-på-material som Chefstidningen har testat.
På Gocere finns övningsmaterial för spatiala, numeriska och verbala tester – dock finns det just nu bara på engelska. Gratisproven innehåller tre till fem exempel följt av ungefär lika många övningsuppgifter där man får svara själv och sedan får lösningen förklarad.
På Jobtestprep finns också gratismaterial för att öva sig inför bland annat Matrigmatestet, Alva Labs och Uniq. En pedagogisk förklaring dyker upp när man klickar i rätt svar.
På 12minprep finns ett gratis övningstest med tio frågor inklusive förklaringar för att förbereda sig inför Matrigmatestet. Här finns också ett övningstest för Alva Labs att träna på.
På Testtalent går det också att göra gratis övningstester inför Matrigma, SHL och Pica. För att få se sitt resultat samt förklaringar till svaren krävs det dock att man registrerar sin mejladress i slutet av testet.
Olika typer av begåvningstest
När du förbereder dig inför ett begåvningstest är det bra att känna till att det finns många olika typer av tester – och att de mäter olika delar av din kognitiva förmåga. Ofta handlar det om att lösa problem, hitta mönster eller resonera logiskt, men exakt vad som testas kan variera beroende på vilket test du får framför dig.
De vanligaste typerna av begåvningstest är logiska, numeriska och verbala tester.
- Ett logiskt test består ofta av frågor där du ska hitta mönster bland figurer eller symboler, till exempel genom att avgöra vilken figur som kommer härnäst i en serie.
- Numeriska tester mäter din förmåga att tolka och analysera siffror, till exempel genom att du ska lista ut vilket tal som saknas i en talserie.
- Verbala tester fokuserar på ord och språk, där du kan få frågor om att hitta synonymer, förstå instruktioner eller dra slutsatser utifrån en text.
Exempel på tester som ofta används i rekryteringsprocesser är Matrigma, som mäter din förmåga att se mönster och tänka abstrakt, och Alva Labs logiktest, som testar logiskt resonemang. Varje test har sin egen struktur och typ av frågor, så det är viktigt att du tar reda på vilket test du ska göra och övar på just den typen av frågor.
Teorierna bakom intelligenstest
Bakom testerna finns olika teorier om intelligens. En av de mest kända är teorin om generell intelligens, eller g-faktorn, som menar att det finns en grundläggande kognitiv förmåga som påverkar hur bra man klarar olika typer av tester. Andra teorier, som den om multipel intelligens, menar att det finns flera olika sorters begåvning – till exempel språklig, logisk eller spatial förmåga – och att olika tester kan mäta olika delar. För att lyckas på begåvningstest är det alltså smart att öva på flera olika typer av test.
Genom att träna på logiska, numeriska och verbala frågor får du en bättre känsla för hur testet är uppbyggt och vilka strategier som fungerar bäst för dig. Det kan också hjälpa dig att identifiera vilka delar du behöver öva mer på inför testet.
Sammanfattningsvis: Ta reda på vilken typ av test du ska göra, öva på liknande frågor och använd olika resurser för att bli bättre. Ju mer du tränar på olika test, desto större chans har du att toppa resultatet när det verkligen gäller.
