– Som chef är det lätt att gå på autopilot, det kan vara effektivt när allting är förutsägbart, men när det inte är det kan mindfulness vara en stor tillgång. Både privat och på jobbet.
Lasse Lychnell är doktor i företagsekonomi och forskare knuten till Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning handlar om ledarskap, verksamhetsutveckling och personlig utveckling. Bland annat undersöker han hur mindfulness kan integreras och användas i arbetslivet. I ett pågående projekt tittar han tillsammans med Rebecka Arman, docent vid Handelshögskolan i Göteborg, på hur ledare som går igenom kriser använder inre utveckling inte bara för att må bra utan också för att utvecklas som ledare.
– Många chefer har stått inför någon personlig kris, utmattning är ett exempel. I sådana situationer är det vanligt att vända sig inåt, man kanske går i terapi, börjar meditera och försöker hitta medkänsla för sig själv på olika sätt. Men på jobbet ska man samtidigt fortsätta vara rationell, inte visa sig sårbar utan vara oövervinnerlig. Om kroppen säger ifrån, ska man bita ihop. Så ser förväntningarna ut.
Hur kan människor istället få ihop det här och skapa mening i sådana händelser?
– Det vi är intresserade av är hur personliga insikter och lärdomar man fått genom att vända sig inåt kan vara en tillgång i arbetsliv och ledarskap. Även om en kris aldrig är något positivt i sig, så gör den det ofta möjligt att ta större kliv i sin egen utveckling eftersom kriser utmanar ens självbild.
Det finns tydliga fördelar med att dra nytta av personlig utveckling i yrkeslivet snarare än att se det som två separata spår, menar Lasse Lychnell.
Man ser sin egen del i de utmaningar som uppstår och är inte lika snabb på att döma andra.
Lasse Lychnell
Den vanligaste definitionen av mindfulness kommer från psykologin och ser mindfulness som ett sinnestillstånd karakteriserat av en mottaglig uppmärksamhet och medvetenhet om händelser och upplevelser här och nu. Mindfulnessträning handlar om att vara närvarande och observera tankar, känslor och fysiska förnimmelser när de kommer upp utan dras med i dom.
Mindfulness blandas ofta samman med begreppet mind wandering, vilket är raka motsatsen till mindfulness. Om du under meditation till exempel börjar tänka på middagen du ska ha i morgon så noterar du att den tanken kom och sen släpper du den och fortsätter observera det som kommer. I mind wandering så dras du istället med i tanken och börjar fundera på vad du ska laga, när du ska åka och handla och kanske börjar oroar dig för om gästerna ska tycka det är gott.
– Våra observationer inkluderar att mindfulness kan bidra till minskad reaktivitet och ökad självkännedom om varför man reagerar som man gör. Vi har också märkt att det kan ge ledare en ökad medkänsla och en större förmåga att tolerera osäkerhet. Man ser sin egen del i de utmaningar som uppstår och är inte lika snabb på att döma andra.
Skulle du säga att man kan bli en bättre chef med hjälp av mindfulness?
– Ja. Tidigare studier visar att ledares mindfulness korrelerar med anställdas välbefinnande och upplevelse av stöd. Vi går mot mer fokus på självledarskap. I den typen av organisationer passar mindfulness in bra eftersom det bidrar till att utveckla reflektion, självkännedom, empati och nyfikenhet.
– Det finns många studier som visar på bra effekter när det gäller individers stress och utbrändhet. De flesta studier hittills bedrivs under kort tid, någon månad, så vi vet inte så mycket om långtidseffekter. Men det tror jag man kommer att studera mer framöver.
Lasse Lychnell påpekar att mindfulness är en ”möjliggörare” – inte en mirakelmedicin.
– Ger du en mindfulness-kurs till ledningsgruppen på ett företag kommer inte alla att nödvändigtvis bli bättre ledare. Däremot kan de som verkligen vill utveckla sitt ledarskap ha stor nytta av det de lär sig. Men de måste själva göra jobbet i vardagen.
Det är också viktigt att tänka på att mindfulness inte är för alla, menar Lasse Lychnell.
– Det finns studier som visar att det i vissa fall kan leda till en ökad oro efter intensiv träning, som till exempel långa retreats. Mindfulness bör vara frivilligt och den som inte mår bra behöver vara extra lyhörd och tidigt rådgöra med sin läkare.
Forskningsfältet har förändrats radikalt de senaste 10 åren. Då var området inte ens etablerat inom akademin; idag förekommer högkvalitativ forskning på flera olika lärosäten i Sverige och runt om i världen.
Hur tror du att framtiden ser ut för mindfulness i arbetslivet?
– Jag tror att mindfulness blir alltmer accepterat både i vardagen och i arbetslivet. Sen tänker jag att det hela tiden dyker upp nya verktyg som alla kan inkluderas i den bredare kategorin ”inre utveckling”. För mig är mindfulness – förmågan att vara uppmärksam och närvarande – ett slags grundträning som banar väg för till exempel empati, reflektion, inkludering och psykologisk trygghet.
Lasse Lychnell jämför med idrott.
– Jag ser mindfulness som grundträning. När man börjar med en ny sport är det bra att börja med grunderna och även världsmästarna ägnar mycket tid åt att nöta grundteknik.
