Publikmagneten som lockar unga

Konsultföretaget Netlight har vunnit pris som årets bästa arbetsgivare – och kallats för sekt på Flashback. Utan chefer men med möjligheter för personlig utveckling har företaget blivit en drömarbetsgivare för 90-talisterna.

REKRYTERING Linda Wiaderny parkerar utanför Birger Jarlsgatan 7 i Stockholms innerstad. Det är tidigt, men solen spelar redan i cykelns knallrosa lack och i de stora skyltfönstren: Chanels till höger om ingången, Louis Vuitton på andra sidan gatan och Pradas runt hörnet.

Här, i ett vackert k-märkt hus med färgade rutor och odjur i reliefornamentiken, har Netlight Consulting sitt huvudkontor.
Det är ett svenskt IT-konsultföretag som sysselsätter omkring 500 personer i Sverige och ytterligare 300 på andra kontor runt om i Europa. Ett ”superföretag”, enligt tidningen Veckans affärer, som utifrån parametrar som tillväxt, vinst och avkastning förra året rankade det på plats fem bland Sveriges aktiebolag.

En lätt skräckinjagande häst av plast i naturlig storlek. Det är det första man möts av när man kommer in på kontoret. Den symboliserar netlightaren, förklarade vd:n Erik Ringertz i en intervju för ett par år sedan: tävlingsinriktad, ambitiös och full av energi. Eller, med en lite annan vinkel: Stark personlighet, men funkar i lag. Det är rekryteraren Linda Wiadernys uppgift att, tillsammans med sin elva kollegor i teamet Talent Search, hitta de här energiska, jagstarka lagspelarna. Hon har att göra. Förra året kallades 2 200 personer till anställningsintervju. 120 anställdes.

På väggarna runt maskoten hänger diplom och inramade budskap som ”How hard can it be?” och ”There is always room for improvements”. En trappa upp finns en lång rad inglasade utrymmen, bland annat ett som heter ”Edge”. Det är där yogapasset ska hållas den här torsdagsmorgonen.

– Det är skönt att sträcka ut musklerna lite, säger Linda Wiaderny, som tränar på gym flera gånger i veckan.

Utöver henne har i dag ett tiotal personer samlats för att tänja kropp och tanke till musik och instruktörens röst som mjukt mässar: ”Soften the shoulder, and breeeeath”. ”Put the inside of the left foot doooown”. Det pågår i ungefär en timme. De sista tjugo minuterna eller så är ren avslappning.

– Det finns en risk att man somnar, förklarar Linda Wiaderny efteråt.

Nästa punkt på Lindas Wiadernys schema är ett frukostmöte med mentorn Lena Edström. På Netlight finns inga chefer, i stället har varje anställd en mentor som den när som helst kan kontakta och som följer en under hela ens tid på företaget. Hur ofta man ses beror på situationen. Kring utvärderingsperioderna, som sker två gånger per år, blir det mer frekvent än annars. Då bestämmer man om det är dags att ta nästa steg i Netlight-karriären, som kan illustreras med en trappa i sju steg. För varje nivå finns en tydlig arbetsbeskrivning och en bestämd lön, gemensam för alla. Under utvärderingarna får den anställde, tillsammans med mentorn och sina nära medarbetare, ta ställning till om det är dags att avancera.

Trots att man skulle kunna förvänta sig motsatsen menar Linda Wiaderny att det väldigt sällan uppstår några konflikter kring den frågan.

– Nej … det handlar jättemycket om kommunikation. Det finns ju beskrivet vad som krävs för varje nivå och hur man ska ta sig dit kan man diskutera med sin mentor.

Under utvärderingsperioderna drar man samtidigt upp linjerna för en utvecklingsplan, där man tillsammans med mentorn går igenom vad man vill förbättra hos sig själv. För Linda Wiaderny handlar det nu bland annat om att hitta en bättre balans. På Netlight finns det gott om utrymme för andra engagemang utöver sitt huvuduppdrag, och hon har tidigare tagit på sig för mycket. Till exempel leder hon jämställdhetsarbetet, som tar sig uttryck i allt från toaletter utan könsuppdelning – ”Keep clean and enjoy this equel restroom” – till fokus på kvinnliga rekryter. Något annat som hon vill jobba på är sin förmåga att stötta och leda. Under hösten ska hon nämligen coacha några nya rekryterare.

När hon, fortfarande klädd i yogakläderna, träffar mentorn Lena Edström i ett av de inglasade utrymmena, någonstans mellan inspirationsplatsen där företagsbandet Sahara Netlights brukar repa och lekrummet ”Unicorn” för medarbetarnas barn, är det framför allt coachningen hon vill diskutera. På bordet färskpressad juice, mackor och förpackningar med keso, nötter och bär.

– Vad blir den största utmaningen, tror du? undrar Lena Edström.

– Svåra samtal, tror jag. Jag försöker alltid att fokusera på det positiva och gillar inte att ge dåliga besked. Men om det är någonting som inte funkar så bra så måste jag ju ta upp det. Då ringer jag dig!

– Jag tänker att en styrka för dig är att du kommer vara så nära de nya kollegorna, du kommer kunna småputta på dem med coachning innan det går för långt åt fel håll.

Linda Wiaderny nickar. Väggen bakom henne täcks av en bild på kvinna som gör en segergest.

– Att jag fångar upp dem tidigt?

– Precis.

När mötet är slut berättar Lena Edström att hon ska till Tekniska universitetet i München nästa vecka och föreläsa om global produktutveckling. Netlight har ett kontor i München, och Linda Wiaderny jobbade där i 1,5 år innan hon kom hit till Stockholm.

– Vad kul! Det finns två superstora ruschkanor mitt inne i universitetet. De måste du testa!

Lena Edström funderar på om hon ska ta med hästen, den där stora av plats vid ingången. Linda Wiaderny har en bestämd uppfattning om den saken.

– Jag tycker hästen ska med. Jag förespråkar alltid att hästen ska med. Men den är ganska otymplig förstås …

– Ja, man måste hyra en bil och släpa den genom alla dörrar och trappor.

– Men det funkar verkligen. Alltid när vi varit där har det blivit en jättesnackis. En stark symbol.

Hästen/netlightaren: tävlingsinriktad, ambitiös och full av energi.

Stark personlighet, som funkar i lag. 

Linda Wiaderny och Lena Edström associerar vidare utifrån hästen och börjar prata om en konferens för något år sedan.

– Vi var på ett stort slott i Venedig och alla fick sådana här fina Venedig-masker. Och på gården galopperade en häst med en ryttare och hästen var utklädd till en enhörning och det såg så …

Netlight är känt för sina konferenser, som hålls två gånger om året. Varannan bär av till hemlig ort, med avgångsskylten ”destination unknown” på Arlanda. Senaste resan gick till den spanska öknen och var en intensiv yogatripp där alla sov i tält, åt vegansk mat, avstod alkohol, tobak, kaffe …

En av yogalärarna skriver på sin blogg på Metro mode att det var ”den absolut galnaste konferensen och yogan” hon någonsin upplevt, och ”Om jag någonsin skulle få för mig att bli anställd igen vill jag jobba på ett företag som Netlight.” Det är hon inte ensam om. I Universums senaste företagsbarometer, där 24 000 studenter från olika universitet och högskolor i landet listade sina drömarbetsgivare, kom Netlight på tjugosjunde plats – vilket innebar en förbättring med 60 placeringen sedan mätningen innan.

Det är glada nyheter för ett företag som riktar mycket fokus på just den unga generationen. Ett kostsamt exempel på det är mentorsprogrammet NEXT9, där nio toppstudenter får en Netlight-konsult som personlig karriärmentor under ett halvårs tid. På så sätt knyter bolaget viktiga band till de unga talangerna.

I dag är Linn här på en första arbetsintervju. Hon är mellan tjugo och trettio och kommer direkt från Uppsala universitet där hon läst en master i miljökommunikation. Innan det systemvetenskap. Efter att Linda Wiaderny och hennes kollega Haval Khosro har berättat lite om företaget är det Linns tur att presentera sig själv. Vad till exempel är hennes styrkor?

– Jag väldigt bra på att planera. Och organisera.

Under praktiken på masterprogrammet var hon på ett företag, där hon bland annat ansvarade för några praktikanter som byggde en hemsida. Projektledarrollen passade henne.

– Jag skrev noggranna skriftliga planer, med prioriteringar och deadlines. När vi började närma oss deadline hade jag uppföljning varje dag.

Efter ens stund berättar Haval Khosro att den viktigaste frågan för henne och alla som jobbar på Netlight är: ”Vem vill du vara?”

– Vi har ett digitalt kommunikationsverktyg som heter Slack. Där finns det en massa grupper som man kan gå med i, som ”projektledning”, eller ”jobba utomlands”. Om du jobbar med projektledning kan du höra av dig till den gruppen, just nu är det 150 personer där.

Linda Wiaderny utvecklar:

– Det är viktigt att fråga om råd när du ska göra saker, för det finns ingen som har auktoritet att bestämma vad du får och inte får göra. Det handlar hela tiden om kommunikation. Genom de här kanalerna kopplas man ihop med människor. Du kan vara med i hur många grupper som helst. Själv är jag till exempel med i Runlight, som anmäler sig till olika lopp. Haval är med i Footlight, en fotbollsgrupp.

Efter ungefär en timme är mötet slut. Nu ska Linda Wiaderny och Haval Khosro prata hop sig.

– Hur det än går – det här första mötet är sjukt viktigt. Vi håller kontakten. Jag har fått en jättebra bild av dig här. Jätteintressant profil, säger Haval Khosro.

 – Jaha, vad kul. Vad var det som var intressant?

Netlight har lyckats skapa en bild av sig själva som en mycket annorlunda konsultbyrå. Vd:n Erik Ringertz ­har talat om den som en ”rörelse” där han själv är konstnär och de anställda ”renässansmänniskor”. Men visst finns det skepsis. I en Flashback-tråd kallar några företaget för en sekt.  

Linda Wiaderny skrattar åt ryktet. Det blir så där om man har en stark gemenskap, menar hon. Flashback-kritiken om kraven på gränslöst engagemang och obetald övertid känner hon inte alls känner igen sig i. Hon kan också enkelt styrka bilden av en nöjd grupp anställda: förra året vann företaget pris som årets bästa arbetsgivare.

Så var ligger hemligheten? Kanske i den där hästen – i avvägningen mellan individ och kollektiv.

Den enskilde är viktig på Netlight. Som medarbetare får man hela tiden feedback, bekräftelse, och utrymme att forma sin egen väg i företaget. Samtidigt odlar företaget den här mycket starka känslan av inre sammanhållning. För att bli framgångsrik på Netlight måste man ta hjälp av andra. Här finns ett otal grupper, kollektiv, att röra sig mellan och identifiera sig med. Känslan ska vara att man tillsammans skapar något stort.

– Ett företag har inga egna värderingar, däremot har människor det och tillsammans kan vi bygga något mycket, mycket större. Om vi tar till vara på all potential kan vi blomma upp, säger Linda Wiaderny.

TEXT: TIM ANDERSSON

Läs mer
Har du rätt dragningskraft?

Söker efter ett större syfte

Så ska Uppsala behålla sin personal

Läs även

Annons