Kravfylld nolla

Högre krav på lönesättande chefer nästa år, krav som kan vara svåra att leva upp till. Det är effekten av sifferlösa avtal.

Högre krav på lönesättande chefer nästa år, krav som kan vara svåra att leva upp till. Det är effekten av sifferlösa avtal.

Det kollektivavtal som slöts förra året mellan Akademikerförbundet SSR:s och SKL är ett fyraårigt avtal, med garantiökningar de första två åren på 2,6 procent respektive 2,2 procent. För de kommande två åren finns det inga angivna nivåer, utan är ett så kallat sifferlöst avtal eller nollavtal.

Det finns massor av positiva saker med skrivningarna i Hök 13 som avtalet heter anser Rolf Löfberg, chefsförhandlare på Svensk Chefsförening. Men samtidigt tror han att många kommuner inte är förberedda för ett sifferlöst avtal.

– Avtalet ställer krav på att lönesättande chefer har en mer aktiv roll i lönebildningsprocessen. Och de lönesättande samtalen hamnar mer i fokus.

Hans farhågor ligger främst i att de lönesättande cheferna i många kommuner inte har ordentliga mandat att sätta löner.

– Cheferna måste veta vilka kriterier de ska premiera. En medarbetare som inte uppfyller målen, hur ska den hanteras? De medarbetare som inte anses duktiga, som inte får någon lönehöjning eller liten sådan, de ska få en motivering. Och de måste få reda på vad de ska göra för att ta igen, säger han.

En adekvat jämförelse menar Rolf Löfberg är med lågpresterande elever i skolan, som måste få stöd och veta vad som krävs för att prestera bättre. Likadant är det med medarbetare:

– Man har rätt att veta vad man förväntas leverera och hur man premieras när målen nås. Det gäller ju redan nu med individuella och differentierade löner och det har varit haltande med det. Ofta smetas lönepotten ut på alla. Men vi vill ha lönespridning, något som också står i avtalet.

Men i många kommuner saknas en riktig lönepolitik. Rolf Löfberg tror att det i sådana fall ofta kommer ett ekonomiskt dekret uppifrån, utifrån en verklighet som kan vara att inte få en budget i obalans. Han befarar att upp till 20-30 procent av kommunerna kan få problem.

Många lönesättande chefer som Rolf Löfberg pratar med berättar att de har inte något särskilt arbetssätt inför denna lönesättning.

– På många hålls läggs det ingen kraft på detta från arbetsgivarens sida och många chefer beskriver det själva som att de kör på i gamla hjulspår.

För Akademikerförbundet SSR:s förtroendevalda är utbildning i full gång. Fackliga representanter går kurser och får råd i avtalet Hök 13. De vet redan nu hur de ska arbeta med avtalen för nästa år. Rolf Löfberg är mer tveksam till vilken utbildning cheferna får.

Enligt arbetsgivareorganisationen SKL är sifferlöshet dock inget nytt för chefer i kommuner. Sådana avtal har funnit i många år för andra personalgrupper och även utbildningar till personalchefer.

– Utbildningarna av chefer i verksamheten sköter kommunernas personalavdelningar. Och redan individuella och differentierade löner gör att chefer ska kunna hantera sifferlösa avtal, anser Maria Dahlberg, förhandlingschef på SKL.

Akademikerförbundet SSR:s medlemmar på statliga sidan har haft sifferlösa avtal sedan början av 2000-talet. Utfallet där har legat något över det så kallade märket, utfallet för industriavtalen.

– Det handlar inte om några dramatiska skillnader, i relation till märket är det någon tiondel över. För oss som SACO-förbund har det alltså fungerat, men jag kan förstå den oro som finns till exempel bland flera TCO-förbund, säger Anders Lindström, biträdande förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR som arbetar mycket med statlig sektor.

Svårigheten har egentligen inte varit att gå över till sifferlöst, utan till individuell och differentierad lönesättning anser han. Förr handlade det mest om vem som var bäst på att förhandla av facket och arbetsgivarsidan. Idag är det mer av en dialog mellan chefen och den anställda med fokus på ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. I utvecklingssamtal sätts målen, i lönesamtalet sätts lönen – baserat på efter hur man nått dessa mål.

– För många har sambandet mellan lön och prestation blivit tydligare på den statliga sidan, säger Anders Lindström.

Läs även

Annons