Punkterar myter | Chefstidningen

Punkterar myter

Sedd av 6760

Agnes Wold är professorn i bakteriologi som sticker hål på myterna om karriär, kvinnor och hälsa. Jakten på lycka och harmoni gör oss bara ont, det är avundsjuka och rastlöshet som driver människan framåt.

Senast ändrad 11:01, 17 Mar 2015

Folk mår dålig av att tro att de ska bli sjuka av ”jäkt”. Det är nog värre än stress i sig säger Agnes Wold, immunolog och professor i bakteriologi, som sticker hål på en rad myter om hälsa, kvinnor och arbete. Dagens mindfulness–ivran avfärdar hon som trams och säger att om människans natur hade varit att vara harmonisk hade vi inte funnits idag. Avundsjuka, rastlöshet och egoism är vad som driver mänskligheten framåt.

Text: Eva Brandsma

Foto: Jessica Segerberg

Vi ses på Centralstationen i Stockholm. Agnes Wold kommer med tåget från hemstaden Göteborg och bär på tunga färgglada tygkassar. De är fyllda med ansökningar från forskare som hoppas på anslag och om dessa ska det beslutas om imorgon.

En kopp kaffe föreslår jag.

– Vad sjutton vi tar ett glas vin, säger Agnes.

Agnes Wold är professor på Sahlgrenska, hon forskar på immunförsvaret och hon är läkare. Men patienter har hon bara träffat under sin AT–tjänstgöring för många år sen, omvårdnad är inte hennes ”cup–of–tea” som hon säger. Hon är biolog i grund och botten och tänker som en sådan, människans psyke är en produkt av hennes biologi och inte tvärtom.

I mitten av 90–talet avslöjade hon och en kollega Christine Wennerås att kvinnor inom akademien diskriminerades. De hade reagerat på det faktum att enbart fyra av 24 utlysta forskartjänster gick till kvinnor – trots att de var i majoritet inom den medicinska fakulteten. Och genom att minutiöst gå igenom alla de 165 ansökningarna, jämföra meriter, publicerade artiklar och omdömen kunde de sticka hål på en rad myter.

Den första var att man sa att det var så få kvinnor som sökte. Det var inte sant, drygt 40 procent av de sökande av kvinnor.

– För snart femtio år sen gick kvinnor om män i utbildningsnivå och idag är det ju många fler kvinnor än män som har universitetsutbildning. Kvinnor sökte då, och idag också i samma utsträckning som män.

Myt två: kvinnor som läste på universitetet ville inte doktorera. Stämmer inte.

Myt tre: kvinnor finns bara inom humaniora.

– Så är det inte heller kvinnor har alltid funnits inom naturvetenskapliga ämnen och medicin – de var de ämnen där man var positiv till kvinnor för 100 år sedan. Humaniora var stängt som historia och teologi – det hade status och där ville man inte släppa in kvinnor. Läkare kunde de få bli.

Myt fyra: kvinnor var mesiga, osjälvständiga och hade ett kvinnligt språk som inte lämpade sig. Finns inte några studier som visar att det finns olika språk.

– Nästan alla hade för övrigt ett uselt språk – både män och kvinnor. Fullt med svengelska och särskrivningar.

Myt fem: kvinnor hade inte självförtroende att söka höga tjänster.

– Finns inget belägg för det heller. I studier ser man att kvinnor söker lika mycket som män – inom de områden de finns.

– Det är därför det är så viktigt med meritokrati, att man tillsätts utifrån kompetens och meriter. Det har man allt mer gått ifrån de senaste 20 åren. Vi har kopierat näringslivet där man talar om personkemi och går mer på personlighet.

– Det är då man kan välja bort, till exempel kvinnor.

Den här studien slog ner som en bomb i den akademiska världen i mitten 90–talet. Det medicinska forskningsrådet fick avgå, klädda i säck och aska. Vad har hänt sen dess?

– Vi visade ju att det var lättare för en medioker man att få forskartjänst, än en toppmeriterad kvinna. Så småningom, när vi fick ut poängbedömningarna på de sökande, kunde vi visa att en kvinna behövde ha 2,6 gånger fler artiklar för att bedömas som lika kompetent som en man.

Efter det har fler och fler kvinnor doktorerat inom medicin– nu är det väl ungefär hälften.

Men det råder fortfarande samma strukturella diskriminering av kvinnor inom den akademiska världen, enligt Agnes Wold.

– Det ses som ett problem att kvinnor är i majoritet och har bättre resultat. Då höjs kraven på kvotering. Av män. Och män har kvoterats i alla tider. Fram till 1960 fanns det ett beslut om att 60 procent av lärare i folkskolan skulle vara män och att de skulle ha högre lön. Argumentet var att kvinnliga lärare skulle förstöra det uppväxande gossesläktet. Naturligtvis handlade det om att man inte ville ha konkurrens.

I somras hade Agnes Wold ett uppmärksammat Sommarprogram. Fortfarande får hon mail med reaktioner från lyssnare. En lyssnare uttryckte till exempel att det var först nu hen förstod varför feminism behövdes.

Det njuter hon av. Annars är hon inte en person som lutar sig tillbaka och är nöjd. Människan är inte heller harmonisk av naturen. Tvärtom. Hon drivs av rastlöshet och det är det som gjort att apan en gång klättrade ner från trädet. Det är rastlösheten som gör att vi sitter där vi är just nu. Agnes Wold sippar sitt rosévin och ser trots allt rätt tillfreds ut. Något som gör henne riktigt förbannad är dagens hets för att njuta och ta vara på dagen.

– Allvarligt talat, jag spyr på att kvinnor ska hålla på med mindfulness och carpe diem och allt sånt där.

Kraven på att man ska vara lycklig är ångestskapande i sig.

– Krav på din vikt och din kropp kan du ju i viss mån påverka genom vad du äter och genom motion. Men du kan inte påverka hur du känner – om du är lycklig eller inte.

– Det är fan den värsta formen av tortyr att säga till någon som inte mår bra, att beror på att du inte har lyckats fånga dagen.

Biologisten säger att vi människor är gjorda för att arbeta för vår överlevnad.

– Något av det värsta man gjort i Sverige var att stänga in kvinnor i hemmafrutillvaron. Då blev de sjuka.

Agnes Wold påpekar att forskningen visar att de mår bäst som jobbar mest, har barn och lever i ett jämställt förhållande.

De största riskfaktorerna för kvinnor är att bli långtidssjukskrivna, är att ta hela föräldraledigheten själv och därefter arbeta deltid.

– Svårare än så är det inte. Då har du tagit hela hemmet som din arbetsuppgift och har en partner som inte tar ansvar. Hemmet blir primärt och jobbet sekundärt.

Själv har hon och hennes man tre nu vuxna barn. När de var små delade de helt och hållet på föräldraledigheten – något som bara drygt två procent gjorde för 30 år sedan.

– För oss var det både en självklarhet och en förutsättning för att det skulle fungera. Och jag vet att det är bra för alla – både föräldrar och barn. Jag tycker att det bara är att lagstifta om delad föräldraledighet och inte låta folk behöva välja.

Vi blir sjuka av att inte arbeta, inte av att arbeta. Det är Agnes övertygelse.

Stress menar hon är ett mischmasch av teorier och känslor men det går inte att ställa som diagnos.

– ”Jäkt” sa man förr. Och det klart att alla vet hur det är att vakna på natten med hjärtat som klappar av att man har för mycket på jobbet.

Det otäcka är när människor dessutom tror att stresskänslorna i sig kan orsaka fysisk sjukdom. Både cancer och försämrat immunförsvar.

– Det är inte sant! Det finns så mycket myter och vanföreställningar och de fortsätter att spridas.

Du kan inte påverka ditt immunförsvar och du kan inte påverka om du får cancer eller inte genom att vara lycklig och tänka positivt. Det här är ytterligare två myter som Agnes slåss emot. Immunförsvaret säger hon är det sista som slås ut i människan.

– Det är tillräckligt tråkigt att ligga där och inte kunna sova för att man är stressad, men det blir ju inte bättre av att någon har tutat i en att man dessutom blir sjuk och dör av cancer.

Men att slåss mot myter är en dryg uppgift. Media ser till att hålla vanföreställningarna vid liv säger hon.

– De hälsotips som media sprider och som har någon som helst substans ryms på ett frimärke.

Inte har hon någon övertro på de områden Chefstidningen ägnar sig åt heller. Visserligen är Agnes Wold avdelningschef, men mina frågor om ledarskap viftar hon bort.

– Jag tror inte på att tala om för vuxna människor vad de ska göra. Min uppgift som chef är att se till att folk får lön, fakturor betalas och hålla fienden borta, det vill säga de som vill lägga ner vår avdelning. Att hålla på och coacha och curla tror jag inte ett dugg på, varken vad det gäller barn, djur eller anställda.

Så att inte lyssna på så mycket råd, vare sig det gäller hälsa, lycka, barnuppfostran eller ledarskap, är hennes råd. Men som avslutning i sitt Sommarprogram i P1 i somras gav hon trots allt ett ord på vägen.

– Tänk så här: Min anmoder som klättrade ner från trädet i Afrika och satte sig på stranden och började att knacka musslor – kunde hon följa det här hälsotipset? Nähä. Då har människan överlevt en miljon år utan att följa det rådet. Då klarar vi oss ett tag till.

Citat

”Det är förfärligt att vi inte ska kunna njuta av den standardökning vi har uppnått här i samhället de senaste åren, för att det äts upp av dessa skräckbilder av hur sjuk man blir av stress. ”

Kan man jobba sig frisk? – Absolut, det farligaste man kan göra är att inte göra något alls och att vila. Naturen är inte intresserad av harmoni. Den är rastlös, avundsjuk och långt ifrån harmonisk.

fakta

Ålder: 59

Familj: Make, borderterriern Gösta. Tre vuxna barn med egna familjer.

Tidigare jobb: Alltid jobbat med ungefär samma sak: forskning, undervisning och som läkare på laboratorium. Förut på Klinisk immunologi, nu på Klinisk mikrobiologi.

intressen: Hur människor och samhällen fungerar. Varför allt är som det är. Spaningar om hur det förändras.

ledarskapsmotto: Haha, det har jag inget.

up 259