Nya krav med syfte att rädda planeten

Tre fjärdedelar av alla arter på jorden är hotade. Nu kommer nya målsättningar och krav för företag i syfte att hindra massutdöendet.

Margareta Renström Lindhe jobbar med biologisk mångfald och näringsliv på Världsnaturfonden WWF.

Foto: Getty Images / privat

På FN-mötet COP 15 i Montreal, Kanada i december 2022 kom FN:s medlemsländer överens om nya ambitiösa mål för arbetet med biologisk mångfald. Bland annat att trettio procent av planetens yta ska vara skyddad senast år 2030. På EU-nivå diskuteras samtidigt en restaureringsförordning som ställer krav på att återskapa naturtyper, och flera ramverk håller på att utarbetas som ska hjälpa företag att ställa om till en verksamhet i samklang med naturen.

– Alla företag både påverkar och är beroende av naturens resurser. Biologisk mångfald är en hållbarhetsfråga, men också en affärsrelaterad fråga. Om naturen inte kan tillhandahålla de resurser som företaget är beroende av, då innebär det en affärsrisk. Andra risker är relaterade till hur man uppfattas av kunder, investerare och den personal man vill anställa, säger Margareta Renström Lindhe som jobbar med biologisk mångfald och näringsliv på Världsnaturfonden WWF.

Chefer behöver ha strategier

Enligt Margareta Renström Lindhe krävs nu att ledningsgrupper och chefer utarbetar strategier för hur företagen ska hantera situationen. Mål måste definieras och ledningar behöver fastställa hur man ska ta sig dit. Det som krävs är att man arbetar parallellt både med att minska sin negativa påverkan och med att göra insatser som har en positiv inverkan, som till exempel att restaurera natur.

När det gäller att minska företags negativa påverkan handlar det ofta om att skala upp ett arbete som redan pågår, till exempel med att reducera föroreningar och klimatutsläpp. Men parallellt måste man också börja kartlägga hur företaget och den egna värdekedjan, både uppströms och nerströms, påverkar och påverkas av naturen, så att man förstår riskerna både för naturen och det egna företaget. WWF på global nivå har nyss tagit fram ett riskfilter som ska fungera som ett stöd i det arbetet, framför allt för företag med globala värdekedjor.

Ett ramverk som kan hjälpa bolag att sätta sina mål ska vara på plats i mars 2023; Science Based Targets for Nature (SBTN). WWF:s riskfilter och SBTN är två av flera hjälpmedel och ramverk som snart finns att tillgå.

Biologisk mångfald är en hållbarhetsfråga, men också en affärsrelaterad fråga.

Spännande nätverk för chefer

Business@Biodiversity

Ett svenskt nätverk som drivs på initiativ av konsultföretaget Ecogain. Samlar storföretag och branschorganisationer som vill ligga i framkant med sitt miljöarbete och arbeta med biologisk mångfald som en del av sin affärsmodell. Ger bland annat tillgång till idéutbyte och föreläsningar.

Business for Nature

Business for Nature är en global koalition av företag och organisationer som tillsammans vill visa på ett trovärdigt ledarskap för naturen och uppmana regeringar att omgående anta en politik för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald.

SBTN corporate engagement group

Företag, konsulter och branschorganisationer hjälper till att utveckla vetenskapligt underbyggda mål för biologisk mångfald samtidigt som de får hjälp med att ställa om sin verksamhet.

De strategiska besluten hur ett bolag ska ställa om sin verksamhet måste tas på högsta nivå i företaget. Men någon annan, till exempel en hållbarhetschef, kan vara ansvarig för att driva arbetet. En stor utmaning i det ledarskapet är att få alla enheter att förstå vad man ska göra och hur viktig frågan är. Kunskapen på området är ofta bristfällig och den interna kommunikationen är därför helt central.

En annan utmaning är svårigheten att mäta effekten av företagets arbete med biologisk mångfald. Klimatpåverkan är enklare att mäta eftersom ett ton utsläpp alltid är ett ton utsläpp. För biologisk mångfald finns däremot inte en jämförbar enhet att utgå från. Det pågår dock ett arbete för att få fram fler och bättre indikatorer.

Nätverk för inspiration och hjälp

–  Men det finns otroligt mycket man kan göra direkt. Ett exempel är H & M -gruppen som stödjer småbrukare i Satpura-Pench-korridoren i Indien, där en femtedel av världens vilda tigrar finns. Genom regenerativa jordbruksmetoder skapar bönderna en korridor för hotade djur så att de kan förflytta sig mellan skyddade områden. Det är också viktigt att samarbeta med andra företag och gå med i nätverk där man kan få inspiration och hjälp, säger Margareta Renström Lindhe och tillägger:

– Mitt intryck är att många människor associerar biologisk mångfald till enskilda arter, som talgoxar och elefanter. Men arterna är delar av ekosystem som gör att allting fungerar. Det är till exempel alla småkryp i jorden vi måste skydda, de som bryter ner organiskt material och skapar bördig jord.

Svensk miljöutbildning ska locka chefer från hela världen

Läs även

Annons