Lars Lindén är koncernchef på avfallshanterings- och miljöföretaget Ragn-Sells.
Foto: Viktor Gårdsäter
En traktor lastar kol. En fågel tar en paus på ett betongblock. Högbytorp, i Upplands-Bro utanför Stockholm är en av Sveriges största behandlingsläggningar för avfall.
Varje dag anländer runt 600 lastbilar hit. Avfallet de har med sig kommer framför allt från industrin. Aska från el- och värmeproduktion, oljehaltigt slam, plast, kemikalier, metaller och förorenade jordmassor. Inne på det enorma området står plåttunnor staplade på varandra. Överallt containrar, pallar, kartonger och i bakgrunden stora gröna kullar, avfallsdepåer, som tornar upp sig.
Lars Lindén är koncernchef på avfallshanterings- och miljöföretaget Ragn-Sells. En doldis, som fått flera hedersamma utmärkelser. Vi ska återkomma till det.
Koncernchefen ler ödmjukt in i kameran. Han har solen i ryggen och vinden i håret högt upp på en av Högbytorps depåer.
– Högarna speglar samhällsutvecklingen. Varje lager är en årsring, den första från 1964, när anläggningen byggdes, säger han.
Hållbarhet har blivit en symbol för framtidstro. Men faktum är att bara en tredjedel av det avfall som hanteras i Sverige, återvinns. I en linjär ekonomi tas råvaror fram, produkter tillverkas, används och när de går sönder eller inte längre behövs slängs de som avfall. I en cirkulär ekonomi återanvänds och återvinns så mycket som möjligt. Produkter designas för att vara hållbara och återvinningsbara.
– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle behöver vi använda de råvaror vi redan har.
Problemet? Föråldrad lagstiftning.
– Vi måste ställa om, om vi ska kunna möta utmaningarna på klimatområdet. Men Sverige är långt från ambitionen att material av olika slag ska cirkulera i samhället.
Frustrationen är stor.
– Men aldrig att jag kastar in handduken. Det ska gå.
Frågan är bara hur?
Jag förstod tidigt att man bara lever en gång och att jorden är rund. Jag lärde mig att det finns en vardag var man än bor och att det finns för- och nackdelar med varje samhälle.
Lars Lindén
När östgöten Lars Lindén var sju år gick familjens flyttlass från Sverige till Colombia, Bogotá. Hans pappa, chef på läkemedelsföretaget Astra hade fått ett jobb. De stannade kvar i fem år.
– Jag insåg senare i livet hur starkt den tiden präglade mig. Jag förstod tidigt att man bara lever en gång och att jorden är rund. Jag lärde mig att det finns en vardag var man än bor och att det finns för- och nackdelar med varje samhälle.
1975 kom familjen Lindén tillbaka till Finspång. Lars gick klart grundskolan, gjorde lumpen och blev reservofficer i Halmstad, studerade sedan till civilingenjör i Linköping och civilekonom i Stockholm. När det var dags för sista tentan på utbildningen, hade Lars Lindén fyllt 27 år, och var redo för äventyr. Dagen efter flög han och hans hustru, hans high school sweet heart, till Mexiko, där ett chefsjobb på Ericsson väntade på honom. Det skulle dröja 25 år innan de återvände till Sverige igen.
Ragn-Sells resa mot en cirkulär ekonomi började på allvar i början av 2000-talet. Företaget är familjeägt och redan 1928 startade Ragnar Sellberg upp en renhållningsverksamhet i Sollentuna strax norr om Stockholm. Namnet Ragn-Sells fick aktiebolaget först 1968.
På 60-talet var deponering den vanligaste metoden för att hantera avfall i Sverige och världen. Den ökande urbaniseringen och den växande industrin ökade mängden avfall kraftigt. Det sorterades inte, utan samlades in och lades på tippen. Efter en tid täcktes högarna över med jord. Idag har de förvandlats till stora gräsbevuxna kullar.
– På den tiden tänkte man bara ”hur blir vi av med skräpet på bästa sätt?” Det var kortsiktigt, man ville trolla bort avfallet.
På 90-talet förändrades synen på avfall. Ragn-Sells satte upp höga mål och profilerade sig som en vägvisare inom hållbarhet. Visionen var tidigt att inte bara hantera avfall utan också omvandla det till resurser. Samtidigt ökade miljömedvetenheten i samhället. På 2000-talet började företag och myndigheter känna allt större ansvar för sin klimatpåverkan. Ragn-Sells investerade i forskning och utveckling. Det lade grunden för flera av de lösningar och affärsmodeller som idag är centrala i omställningen.
Lars Lindén, har efter vistelsen i Mexiko i början av karriären hunnit arbeta som country manager och vd på Ericsson i Venezuela, Uruguay, Costa Rica, Sydafrika och Förenade Arabemiraten, när han och familjen bestämmer sig för att återvända till Sverige.
– Barnen var 16 och 18 år. Vi kände att det var nu eller aldrig. Abu Dhabi blev min sista postering utomlands, säger Lars Lindén.
2016 blir han koncernchef i Ragn-Sellsföretagen. Ett spännande jobb men också utmanande. Miljö- och återvinningsbranschen drar idag ett tungt lass för att ta itu med det faktum att mänskligheten helt håller på att förgöra planeten vi bor på, menar Lars Lindén.
– Klimatfrågan är på politikernas agenda i hela världen och Sverige har kommit långt men det vi gör räcker inte, säger han.
Siffror från Naturvårdsverket visar att det 2022 genererades 164 miljoner ton avfall i Sverige. Mineralavfall stod för 141 miljoner ton eller 86 procent av totalen och en övervägande del, 127 miljoner ton, var gruvavfall. Ungefär 30 miljoner ton kom från hushåll och industrier.
Kedjan, från brytning av jungfruliga resurser till produktion, står för drygt 50 procent av klimatpåverkan.
– Alltså hälften av energin på planeten går idag till att ta fram resurser som sedermera används till produktion av produkter! Vi jobbar mot en annan modell, som innebär att vi återanvänder de resurser som redan grävts upp, om och om igen.
I ett cirkulärt samhälle är den enes skräp den andres råvara. I en perfekt cirkulär värld finns i princip inget avfall, bara resurser.
– Många förstår inte vad det innebär att bli cirkulär, man gör ett försök men fastnar. För det är fel i grunden, i grunddesign och affärsplaner. Hur blir man cirkulär på till exempel madrasser om de är tillverkade i material som inte går att återvinna? Alla produkter och grundmaterial måste vara framtagna för att kunna återvinnas.
Är det verkligen möjligt att ställa om avfallshanteringen på det här sättet?
– I början är det cirkulära systemet kostsamt, men får du upp efterfrågan och volymen på de återvunna materialen så sjunker kostnaderna. Men där är vi inte i dag. Det borde vara varje företags plikt att ha en cirkulär agenda, det borde finnas med i strategiarbetet i ”everything you do” Till exempel att köpa in återvunnet material och sätta press på underleverantörer.
– Det borde inte vara tillåtet att sälja produkter som inte är designade för att kunna återvinnas cirkulärt, dvs kunna användas till nyproduktion igen eller är tillverkade med återvunna material.
Det går för långsamt i dag tycker Lars Lindén. Med ny lagstiftning kommer omställningen att gå fortare.
– Vi ses i dag som ett ”sopföretag” men i den cirkulära ekonomin är vi istället en leverantör av återvunna råmaterial,
Avfall får på så vis ett värde. Och det är här lagstiftningen kommer in i bilden. I lagen står det att avfall inte får säljas. I de många deponierna, de gräsbevuxna högarna, finns mängder av värdefulla material, till exempel metaller.
– Avfallshögarna är stora stängda materialbanker, men det är komplicerat och kostsamt ur ett lagligt perspektiv att gräva upp materialen och återvinna dem.
En hållbarhetschef kan driva frågorna, men det krävs en vd och en engagerad ledningsgrupp för att integrera cirkularitet i affärsmodellen.
Lars Lindén
Ragn-Sells jobbar hårt för att förändra den EU-lagstiftning som styr avfallshantering.
Under 2023 etablerade företaget ett team i Bryssel med ett fysiskt kontor. Här pågår ett intensivt opinions- och påverkansarbete. Samma år fick Lars Lindén ett fint pris. European CEO Award 2023 i kategorin Waste Management & Recycling Industry, med motiveringen:
”Under Lars Lindéns ledarskap har Ragn-Sells utvecklat banbrytande lösningar för att omvandla avfall till värdefulla resurser”.
Året där på, 2024, utsåg Nätverket för Hållbart Näringsliv honom till årets Hållbara Ledare.– Vår vision har krävt stora insatser, men nu börjar vi se att det händer saker, säger han och kisar lite, rättar till frisyren och stoppar händerna i jackfickorna.
Eftermiddagssolen skiner över Högbytorp. Det blixtrar i de stora fönstren i den splitternya anläggningen ”Ash2Salt”. Ett svenskt patent, en världsunik anläggning, ”top of the line” verkligen”, säger Lars Lindén. Han försöker inte dölja stoltheten.
– Här tvättar vi aska.
Tvättar aska?
– Vid avfallsförbränning bildas flygaska med höga halter av tungmetaller och klorider. I anläggningen körs askan genom en avancerad reningsprocess och blir till användbara salter, bland annat vägsalt för halkbekämpning, men också salter av hög kvalitet för användning i olika industriprocesser.
Nyligen har Ragn-Sells också fått tillstånd i både Sverige och Tyskland, att bygga anläggningar för återvinning av fosfor från förbränt avloppsslam.
– Det är väldigt stort för oss. Det tog sju år att få tillståndet. Nu börjar arbetet med att få godkänt på att sälja den fosfor som återvinns. Tänk att vi skulle kunna vara i princip självförsörjande på fosfor, som i nuläget är en ändlig resurs som i sinom tid inte finns som råvara.
Vilket är ditt bästa råd till andra ledare som jobbar med hållbarhet?
– Ge inte upp, även om det går långsamt. Fortsätt att tro på ”the cause”. En hållbarhetschef kan driva frågorna, men det krävs en vd och en engagerad ledningsgrupp för att integrera cirkularitet i affärsmodellen.
– Lösningarna finns, tekniken finns, möjligheten att bygga anläggningar, ingenjörerna, kemisterna. Håll i och håll ut!
