Georg är stolt över att vara vd på företaget. Samtidigt frustrerad över att ett flertal omorganisationer inte ger effekt. En arbetsgrupp på säljsidan levererar inte vad de ska. Det har gått så långt att han funderar på att göra sig av med den besvärligaste medarbetaren Elin. Men han tvekar…

Coachen reflekterar:
Gruppen jobbar med säljmaterial och Elin är ansvarig för all kommunikation med företagets reklambyrå. Hon verkade kompetent, men på senaste tiden gnäller hon bara på sin närmaste chef Rolf. Nu har kreativiteten avstannat i gruppen, företaget saknar en utarbetad strategi för säljmaterialet och hela avdelningen verkar rörig.

Vd Georg känner sig riktigt irriterad på Elin. Varför kan hon inte bara göra sitt jobb i stället för att lägga så mycket energi på Rolf? Han har försökt att nå fram till henne men lyckas inte.

Så varför tvekar Georg? Varför gör han sig inte av med Elin?

Innerst inne vet Georg att det är säljchefen Rolf som är problemet, men han kan inte erkänna det, ens för sig själv. Det skulle innebära att alla omorganisationer varit i onödan och att han fattat fel beslut under nästan tio år. Det skulle vara riktigt jobbigt att komma i kontakt med.

För några år sedan var det nära att Rolf fick gå, men Georg ville ge honom en chans och flyttade en del av säljchefens tyngre ansvarsområde till andra avdelningar. För att kompensera fick han i stället ta ansvar för säljmaterialet. Långt där inne vet han att det var ett felaktigt beslut. Han skulle sagt upp Rolf då, men tyckte det var onödigt då han ju varit företaget trogen under många år.

Trots att Elin får ont i magen när hon ska gå till jobbet, brinner hon verkligen för sitt arbete. Kontakten med reklambyrån är stimulerande och hon känner sig taggad inför uppdraget att förbättra företagets säljmaterial. Feedbacken från reklambyråerna har varit superpositiv ända tills Rolf blev chef för gruppen och började detaljstyra deras arbete. Varken Elin eller hennes kollegor kan förstå varför de fastnat med Rolf när de egentligen hör hemma inom marknadsavdelningen. Elin tycker dessutom att vd Georg är feg och stoppar huvudet i sanden. Hon kan inte vända sig någonstans för att få stöd, och lojalitet med företaget är det sista hon känner. Både reklambyrån och hon upplever att det inte är någon idé att komma med modiga, varumärkesbyggande idéer. Rolf stoppar allt.

Rolf var med och byggde upp företaget, och ökade omsättningen rejält de första åren när han jobbade som säljare. Det är han bra på! Han är däremot totalt ointresserad av design och marknadsföring och har egentligen ingen känsla för hur man kommunicerar den typen av budskap. Han vet att medarbetarna saknar förtroende för honom. Han förstår inte varför, och överkompenserar genom att detaljstyra på mikronivå. Han vet knappt själv vad han arbetar med och sitter mest och väntar ut åren till pension. Han känner sig helt betydelselös.

Inte undra på att Georg tvekar att säga upp Elin. Är det hon som ska sägas upp? Om inte, vad är det som ska ske?

Vad hade hänt om Georg varit mer öppen mot Rolf för många år sedan? Vilka möjligheter hade det gett Rolf, Elin, reklambyrån och företaget?


Har du ett dilemma du vill ta upp med Margareta Kull? Maila till coachen@chefstidningen.se. Svaren publiceras i tidningen och/eller på chefstidningens hemsida www.chefstidningen.se