Samhället famlar efter sätt att hantera det kaos som uppstår i svallvågorna av den potenta AI-tekniken, skriver arbetsrättsexperten Tobias Helj Nilsson. Foto: Emil Gottschlag
Vad händer när en missnöjd medarbetare, tidigare anställd eller ett mindre nogräknat ombud inte längre begränsas av tid, pengar eller den egna juridiska kompetensen? När det räcker med en prompt för att generera någorlunda välformulerade skrivelser, klagomål och inlagor i mängd? Klart är att AI dramatiskt sänker tröskeln för att producera juridiskt klingande material snabbt, i stora mängder och till nära nog ingen kostnad.
AI:s intåg i arbetslivet, liksom i samhället i övrigt, är ett tveeggat svärd. Rätt använt kan AI bidra till stora effektiviseringar och kvalitetsförbättringar. Men i händerna på fel intressen kan den potenta tekniken orsaka stor oreda och skapa nya utmaningar.
Riskerar att helt förlama funktioner och system
Att stridslystna sluggers slänger sig med juridiska termer för att göra motparten osäker och tvinga fram förlikningar är inget nytt fenomen. Redan idag ser många chefer sig tvingade att lägga ned tid på att läsa, värdera och bemöta den typen av angrepp, om inte annat för att utesluta att man agerat fel. Inlagorna behöver alltså inte hålla juridiskt för att vara effektiva. När volymen dessutom kan mångfaldigas riskerar det att helt förlama funktioner och system.
I ett större perspektiv kan man säga att detta speglar en global makrotrend, där spelregler som upprätthållits genom ömsesidig välvilja och förtroende, men i praktiken saknat effektiva sanktionsåtgärder, inte längre respekteras och därmed sätter den tidigare ordningen ur spel.
Samhället famlar efter sätt att hantera det kaos som uppstår och varken svar eller utgång är givna. Den svenska arbetsmarknaden måste också hitta sätt att förhålla sig till de destruktiva krafter som förvisso alltid funnits där, men som nu fått helt nya möjligheter att driva sin agenda.
Tre spaningar från arbetsmarknaden
Drogtest
AD fastslog i mars att ICA hade rätt att avskeda en lagerarbetare som testade positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Unionen ifrågasatte testmetodens tillförlitlighet, men domstolen menade att resultatet var trovärdigt samt att truckkörning med narkotika i kroppen är så allvarligt och farligt att avsked var skäligt.
Lönetransparensdirektivet
I förra krönikan skrev vi om krav från arbetsgivarföreträdare att skjuta på implementeringen av lönetransparensdirektivet som skulle ske den 1 juli i år. Strax därefter gjorde regeringen en helomvändning. Genomförandetidpunkten skjuts till den 1 januari 2027 och regeringen kommer också agera för att EU-direktivet som sådant omförhandlas med sikte på regelförenklingar.
Läs mer: Regeringen vill pausa lönetransparensdirektivet – för tungt för arbetsgivare
Belastningsregisterutdrag och GDPR
En medarbetare fick visa upp ett fysiskt utdrag ur belastningsregistret för sin nya arbetsgivare som läste och sedan förstörde dokumentet. IF Metall stämde bolaget för brott mot dataskyddsförordningen. AD har nu slagit fast att ”manuell läsning” av ett registerutdrag faller utanför GDPR:s tillämpningsområde, så länge uppgifterna inte registreras. Frågan är dock om det sista ordet är sagt. Varför begärde inte domstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen som förbundet och den skiljaktiga AD-ledamoten begärde?
