Amanda Lundeteg, vd på Allbrightstiftelsen, driver projektet. Foto: Getty Images/Peter Knutson
Trots årtionden av jämställdhetsarbete är det fortfarande kvinnor som tar ut majoriteten av föräldraledigheten. Konsekvenserna är välkända: sämre löneutveckling, lägre pensioner och en långsammare karriärutveckling för kvinnor som varit föräldralediga. Forskning visar också att även män påverkas negativt av rådande ordning – inte minst i relationen till sina barn.
Men varför tar inte fler män, särskilt chefer, ut en större del av föräldraledigheten? Handlar det om ekonomi – att familjen är beroende av chefslönen? Eller handlar det om normer – att bilden av en hög chef fortfarande är svår att förena med en lång föräldraledighet?
– Det ska bli oerhört spännande att se hur mycket som är kopplat till normer, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbrightstiftelsen som just nu driver projektet ”Chefspappor – Ledare för livet”, med stöd från Jämställdhetsmyndigheten.
I Norge har man till exempel en tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel är vigd åt papporna, en åt mammorna och en är fri att använda.
Amanda Lundeteg
Syftet med projektet är att undersöka vad som krävs för att förändra attityder kring män som tar ut längre föräldraledighet – och vilken roll arbetsgivare och ledarskap spelar i den förändringen.
Projektet utgår från en central hypotes: att chefer spelar en avgörande roll som normbärare. När personer i ledande positioner själva tar ut föräldraledighet, signalerar det att det är accepterat – och möjligt – även för andra.
Genom åren har olika politiska reformer försökt påverka uttaget av föräldradagar. Erfarenheten visar att det mest effektiva styrmedlet tycks vara att öronmärka dagar.
– I Norge har man till exempel en tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel är vigd åt papporna, en åt mammorna och en är fri att använda. Det har ökat uttaget av pappadagar där, säger Amanda Lundeteg.
I Sverige har dock frågan låg politisk prioritet idag. Därför riktas nu fokus mot en annan aktör: arbetsgivarna. Kanske kan de driva frågan framåt?
I juni presenteras projektets resultat i en rapport och en metodhandbok. Ambitionen är att kunskapen ska leva vidare, bland annat genom en öppen webbsida med verktyg och inspiration.
