Patrik Wennberg, läkare och forskare vid Umeå universitet och Tommy Wilén är naprapat men också författare.
Foto: press / Getty Images
Vi sitter för mycket stilla. På jobbet och hemma.
Tekniken har gett oss diskmaskiner, fjärrkontroller, robotar som dammsuger och klipper gräs – och vi har tacksamt tagit emot, bekvämt tillbakalutade i soffan.
Det finns en stor amerikansk studie som visar att den tydliga viktökning man ser hos befolkningen i USA skulle kunna förklaras av den lika tydliga minskning av vardagsmotion man noterar under samma period.
– Vi har inte riktigt samma data i Sverige men vi vet att den kraftiga minskningen av rörelse i vardagen får konsekvenser, säger forskaren och läkaren Patrik Wennberg som tillsammans med sitt forskarlag vid Umeå universitet forskar kring arbetslivets betydelse för hälsa och sjukdom.
– Tekniken har fungerat som nudging mot sittande. Idag kanske vi inte ens reser oss när vi behöver prata med en kollega längre bort i korridoren. Vi slänger i väg en teamslänk i stället, säger han.
Att vi sitter så mycket ställer till problem. Både på kort och lång sikt.
På kort sikt påverkar stillasittandet saker som kognition och oro. Här pratar vi om effekter på nivån: ”Gå en rask promenad och du mår bättre, och du blir klarare i skallen.” Att det funkar kan till och med forskare mäta.
Tränar man väldigt mycket så kompenserar det till viss del de negativa effekterna av stillasittandet. Men det är fortfarande inte bra att sitta en hel dag.
Patrik Wennberg
På lång sikt vet vi att stillasittande ökar risken för folksjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck, förhöjda blodfetter, benskörhet, hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, psykisk ohälsa, stressproblematik …
Kanske ökar det också risken att drabbas av tidig demens?
– Vi vet att regelbunden motion minskar risken för tidiga åldersrelaterade minnesbesvär och demens. Det vi tittar på nu är hur stor påverkan vårt stillasittande arbetsliv har i det här förloppet. Var går gränsen? När blir stillasittandet farligt på riktigt?
Och som om det inte vore nog får vi ju också ont i kroppen av att sitta för mycket. Stela nackar och onda ryggar. Vad ska vi då göra åt saken?
Tommy Wilén är naprapat men också författare och föreläsare om ergonomi och hälsa. Han konstaterar att vi i det moderna kontoret framför allt ägnar oss åt två aktiviteter. Vi arbetar vid skärm och vi har möten. Båda har vi valt att ha som sittande aktiviteter.
– Ska man göra det enkelt för sig kan man konstatera att någon av dessa båda aktiviteter – helst båda – behöver bli mer stående, säger han.
Frågan är då hur. Att vi sitter för mycket lär inte handla om brist på kunskap. De flesta av oss vet nog att det inte är så bra att sitta hela dagarna. Ändå gör vi det.
– Det handlar om att ändra vanor och rutiner. Och att göra det enkelt, säger Tommy Wilén.
– Som att varje gång du går på möte höja ditt bord – så börjar du arbeta stående när du kommer tillbaka.
– Som att varje dag när du går hem höja ditt bord – så börjar du stående när du kommer på morgonen.
– Det är variationen vi är ute efter. Statiskt är inte bra. Egentligen behöver du röra på dig var 30 minut. Res på dig, hämta en kaffe, vifta lite med armarna…
– Tänk att vi är som skärmsläckare, sitter du stilla i mer än 30 minuter börjar hela metabolismen att stänga ner…
Blodcirkulationen går ner, blodsockerupptaget minskar, fettinlagringen ökar, blodkärlens hälsa försämras och risken för proppbildning ökar. Dessutom minskar blodcirkulationen i hjärnan, vilket minskar koncentration och prestationsförmåga.
– Men reser du på dig och rör dig så är det som att dra med tummen över skärmen. Systemet är på igen.
Gemensam pausgympa – kan det vara något?
– Nja, här gäller det ju att känna in rummet. Det blir ju lätt vansinnigt präktigt, konstaterar han men tillägger samtidigt att det ju så klart är bra. Samtidigt får man acceptera att alla inte vill göra plankan med chefen.
Träna under arbetstid – ja.
Träna med arbetskamraterna – inte lika självklart för många.
Möten däremot är enkla att göra mindre statiska.
* Det finns höj- och sänkbara konferensbord. Testa ett sådant!
* Mindre mötesrum kan kanske möbleras med höga ståbord – för snabba stående möten.
* Gående möten är bra! Gör dem bokningsbara i ert mötesbokningssystem – och se till att alla vet vilka promenadslingor i närheten som är som gjorda för 40 minuters möte.
– I grund och botten handlar det om kultur. Man behöver skapa en företagskultur där det är självklart att få in rörelse i arbetsdagen. Där alla bokar lite luft mellan möten så att man hinner röra sig lite. Där det inte uppfattas som att man smiter när man tar en snabb promenad för att piggna till, säger Tommy Wilén och tillägger:
– Och då måste chefen föregå med gott exempel. Du som chef måste boka promenadmöten, höja ditt bord ett par gånger om dagen och ta pauser. Då kommer andra att följa.
Patrik Wennberg och hans forskarkollegor i Umeå är inne på samma linje. Att ha en företagskultur där medarbetarna är oroliga att chefen ska tycka att man inte gör sitt jobb för att man tar en bensträckare – det är inte bra.
Patrik Wennberg tror på att låta individer hitta sitt eget sätt att få in rörelse i arbetsdagen, men som chef kan du vara behjälplig.
– På det individuella planet är det spännande att göra mätningar. Vi har stora studier där vi med hjälp av mätare på låret får data om exakt hur mycket en person rör sig under en dag. Har man sådan data kan man ju tillsammans diskutera vad man kan göra åt de stillasittande perioderna under dagen, säger han.
Han tror mycket på digitala hjälpmedel som aktivitetsklockor och liknande appar.
Att själv kunna mäta sin aktivitet, att få ett ”pip” från klockan när det är dags att röra på sig, att med hjälp av data och nudging petas i rätt riktning.
– Jag tror att det här kommer att komma stort i vården, till exempel vid behandling av diabetes 2. Men det fungerar ju också i förebyggande syfte, säger han och tillägger:
– Det här handlar ju inte om att göra motionärer av hela befolkningen. Det handlar om att vi så klart inte kan ha ett arbetsliv som påverkar vår hälsa negativt, säger han och tillägger att även den del av befolkningen som definierar sig själva som motionärer behöver få in rörelse i vardagen.
– Tränar man väldigt mycket så kompenserar det till viss del de negativa effekterna av stillasittandet. Men det är fortfarande inte bra att sitta en hel dag, säger han.
Distansarbetet då – bra eller dåligt för stillasittandet?
– Vi kan inte säga så mycket om det ännu. Vi har några mindre studier i gång så vi kommer att ha mer fakta om ett tag, säger Patrik Wennberg och tillägger att det å ena sidan kanske är enklare att ”resa sig för att sätta i gång en diskmaskin” när man sitter hemma. Vilket ju är bra ur ett rörelseperspektiv.
– Men gör alla det? Eller är det bara kvinnor som gör det? Det finns mindre studier som visar att här kan vi ha ett könsmönster att se upp med, säger Patrik Wennberg.
LÄS MER OM STILLASITTANDET SOM GÖR OSS SJUKA
När till och med Friskis & Svettis blir sittande…
Bästa övningarna – snabb pausgympa att inspireras av
