Rebellen Juno Blom intar riksdagen

Sedd av 1148

Hon har älskat varje dag av jobbet som nationell samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck. Nu vill Juno Blom föra in sin verklighet i politiken.

Senast ändrad 16:29, 10 Dec 2018
Foto: Stefan Edetoft.

Dagen före vår intervju avsatte hon Sveriges statsminister.

Juno Blom är en av de 118 nya riksdagsledamöter som tog plats i kammaren efter valet – och kastades rakt in striden om talman och bortröstningen av Stefan Löfven. 

– Det är skönt att du och jag inte ska prata om det i dag, säger Juno Blom och trycker på knappen i hissen i riksdagshuset.

Nej, de politiska intrigerna intresserar henne inte. Hon är otålig, vill sätta igång och jobba. Föra in verkligheten i riksdagen, som hon säger. Den verklighet som hon mött under tolv år som Sveriges nationella samordnare mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

Juno Blom går genom Liberalernas ljusgröna korridor och hejar på de nya kollegorna. Visar in i ett anonymt kontor. Det enda som lyser upp är hennes illgröna paraply som ligger på ett bord. Inne i garderoben skimrar den gröna kappan. Små tecken på att hon håller på att göra den nya arbetsplatsen till sin.

”Hur ska det här gå för dig?”, sa folk när Juno Blom kom ut som politiker 2017, ”Du är ju en tjänsteperson.” Samma sak sa de när hon började på länsstyrelsen: ”Hur ska du klara att jobba på myndighet? Du är ju rebell!”

– Det går att välja vem du vill vara. Antingen blir du normaliserad in i systemet eller så går du den väg du tror på. 

Det är en frustration som drivit henne in i politiken. På länsstyrelsen har Juno Blom arbetat med politiska uppdrag under olika regeringar. Hedersrelaterat våld och förtryck har under de här åren kommit högre upp på agendan och hon upplever att det till viss del har gått att påverka politiken. Men ofta har hon saknat en verklighetsförankring i uppdragen, en helhetssyn på våld. Den vill hon ta med sig in i riksdagen.

– Frågan om våld i nära relationer ligger under jämställdhetspolitiken, och jag håller med om att grunderna till våldet är ett jämställdhetsproblem. Men när våldet väl är reellt, då är det kriminella gärningar och måste ses som det. Konsekvenserna av våld är också ett folkhälsoproblem. 

Juno Blom vill även ta fajten med dem som hon kallar för kulturrelativister. De som i sin vilja att vara goda förhandlar bort barns rättigheter.

Hon har själv varit en sådan. 

År 1992 vikarierade Juno Blom som lärare i miljonprogramsområdet Klockaretorpet i Norrköping. Hon och andra lärare på skolan ville vara toleranta och förstående mot andra kulturer. Visa att inte alla i Sverige var rasister. De var tillmötesgående mot vårdnadshavares önskemål om att döttrarna inte skulle delta i vissa aktiviteter som simskola, sex- och samlevnadsundervisning och klassresor.

Hon har mött flera av sina elever senare. Unga människor som säger att de kände att hon brydde sig om dem, men inte förstod.

– Det gör ont. Men mitt uppsåt var inte att göra fel. Det är inget försvar och jag skäms och ångrar mig. Men det är viktigt att erkänna när man gör fel, för att lära och försöka få andra att förstå att det går att ta kampen både mot främlingsfientlighet och reaktionära krafter.

Juno Blom sökte sig till jobb inom olika integrations- och arbetsmarknadsprojekt. Då började samtalen. Med frihetskämpar som slagits för demokrati men också med dem som försvarade hederskulturen. Juno Blom hade inte vetat vad hederskultur var. Samtalen med kvinnorna blev ett uppvaknande.

– Det kröp in under skinnet. Jag hade själv, utan att tänka på det, levt ett fritt liv med stora möjligheter. Jag stod bara inte ut när jag såg att det fanns många som inte hade tillgång till samma frihet. 

2005 fick Länsstyrelsen i Östergötland ett nationellt regeringsuppdrag att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Året efter utsågs Juno Blom till utvecklingssamordnare. Hon har älskat varje dag, och känner att hon har kunnat göra skillnad. Men arbetet har också varit tungt. Juno Blom har ofta känt att hon inte orkar. Blivit ledsen och arg när hon fått kännedom om barnäktenskap och våldtäkter eller att någon förts ut ur landet mot sin vilja. 

För att inte tala om när en tjej hittas död, 2016. I dag sitter den man som hon tvingades gifta sig med som barn häktad för mord. 

Sedan året innan hade Juno Bloms arbetsplats larmat om barn som kom till Sverige och befann sig i barnäktenskap.

– Jag tänkte att det var fruktansvärt att ännu ett barn skulle behöva betala med sitt liv för att det skulle bli en reaktion. Men jag upplevde att reaktionerna uteblev. Varför blev hon inte varenda medias största rubrik? Om det hade varit ett annat barn, med svensk bakgrund, som hade gifts bort som barn med en betydligt äldre man och hittats nedgrävd, då hade alla skrivit om det.

Hon grät nätterna igenom. Funderade över vem flickan varit, hur hennes situation sett ut, varför ingen hade gjort något. Men sedan tänkte hon på dikten. Den dikt som alltid läker henne när hon knäcks: En pappa går på stranden med sin son. Pojken slänger tillbaka snäckor i havet, en efter en. Först tycker pappan att det är charmigt att sonen försöker rädda snäckorna. Men snart tröttnar han och undrar: Vad hjälper det, det finns ju miljontals snäckor här på stranden? Sonen pekar på snäckan som han håller i handen och säger: ”För den här snäckan spelar det roll”.

– Varje gång jag blir förtvivlad tänker jag på det vi faktiskt lyckats med, för att orka. Än så länge har jag lyckats omvandla förtvivlan till kämpaglöd.

Nu har hon alltså blivit politiker. Ett beslut som har vuxit fram. Det började med att Juno Blom allt oftare satt i soffan och klagade på saker. Särskilt den stora flyktingvågen 2015 synade ett system som inte fungerade. De 21-åriga tvillingdöttrarna sa: ”Men bli politiker då. Du kan inte sitta här och klaga. Tidigare generationer har kämpat för dina rättigheter. Då får väl du gå in och kämpa så att vi kommer att ha de här rättigheterna kvar i framtiden.”

– De nominerade mig.

Liberalerna kändes som det självklara valet. Det var framför allt partiets historia som övertygade henne. Dåvarande Folkpartiet hade varit drivande i kampen för allmän rösträtt och kvinnors rösträtt, Barbro Westerholm, som fortfarande sitter i riksdagsgruppen, har stått upp för hbtq-personers rättigheter. 

– Liberalerna har alltid varit duktiga på att se den som är ofri och samtidigt tro på individens förmåga. 

I många år hade Juno Blom också jobbat under Nyamko Sabuni, som då var jämställdhets- och integrationsminister för Folkpartiet under regeringen Reinfeldt. Hon satte hedersfrågorna på agendan.

Men att sitta i riksdagen är inte ett mål i sig, utan ett medel.

– Om medlet att sitta i riksdagen inte tar mig till mitt högre mål, då är det inte rätt plattform för mig. 

Det högre målet är att föra in ett tydligt barnrättsperspektiv i politiken. Under åren har Juno Blom bland annat sett hur många som arbetar på myndigheter som är skyldiga att hjälpa utsatta barn och unga inte fått rätt förutsättningar och resurser, inte blivit uppbackade av sina chefer.

Under tiden på länsstyrelsen var Juno Blom särskild utredare för regeringens strategi mot våld mot kvinnor, som kom 2014. Nu vill hon få till en nationell strategi för att motverka våld mot barn. En strategi som tar ett helhetsgrepp om våld i allt från hemmet och skolan till olika institutioner. Som identifierar hur situationen ser ut och vad som behöver göras, och som ställer krav på uppföljning.

– Det är intressant att vi har en strategi mot våld mot kvinnor på plats innan vi har en mot våld mot barn. 

Juno Blom ser också problem med jämställdhetspolitiken, där många talar i stuprör. Folk pratar om lika lön, men nämner sällan de unga tjejer som inte får utbilda sig eller sitter på utbildningar men inte får jobba, eftersom omgivningen inte vill att de ska bli för självständiga. Politiken diskuterar delad föräldraförsäkring, men inte att det finns unga människor i Sverige som inte själva får bestämma med vem de ska bli förälder.

Själv är hon tacksam för sin kärleksfulla uppväxt. Mamman var feminist i hela sitt väsen. Tillsammans reflekterade de över ordspråken som satt över Juno Bloms säng. Där stod saker som: ”Du har inte kommit till världen för att behaga” och ”Du behöver inte släcka ut andras ljus för att ditt eget ska brinna”.

– Det är fantastiskt att växa upp och
bli lyssnad på och tagen på allvar. Hon lärde mig att se orättvisorna. Sedan dess har jag alltid varit rebellisk när det gäller orättvisor.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

FAKTA: JUNO BLOM

Gör: Riksdagsledamot och ledamot i utbildningsutskottet samt ledamot av kommunfullmäktige i Norrköping för Liberalerna.

Ålder: 50 år.

Bor: Norrköping.

Familj: Tvillingdöttrarna Karin och Sandra.

Personliga egenskaper: Envis och tålmodig. ”Jag vägrar ge mig.”

Antal möten per dag: ”Jag vet inte än. Det blir möten med utbildningsutskottet och riksdagsgruppen och sedan är det också votering i kammaren. Jag har också en skyldighet att möta verkligheten. De mötena kommer att vara otroligt viktiga, jag får aldrig förlora min verklighetsförankring.”

Hämtar kraft: ”Jag är född glad. Jag har alltid haft lätt för återhämtning och sover gott. Att få vara nära dem jag älskar och som älskar mig för den jag är, mina döttrar, är underbart. Äkta möten gör mig lycklig.” 

Namnet Juno: Juno var den högsta gudinnan, gudarnas drottning och kvinnornas beskyddare inom romersk mytologi. ”Min mamma har alltid varit historiskt intresserad.”

up 126