Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, och Helena Kaiser de Carolis, vd PwC Sverige.
Medan 87 procent av företagsledarna hävdar att de enbart rekryterar baserat på erfarenhet och kompetens, visar rapporten ”Näringslivet: Mångfald och rekrytering 2026” från Järvaveckan Research och PwC Sverige att faktorer som namn, dialekt och religiösa attribut i hög grad påverkar bedömningen av kandidater.
Rapporten visar att informella kanaler fortfarande dominerar rekryteringen i svenskt näringsliv. Hela 67 procent av företagen använder främst egna nätverk och personliga kontakter vid nyanställningar.
Många arbetsgivare rekryterar genom sina nätverk, sannolikt eftersom det går snabbt och kan upplevas tryggare.
Helena Kaiser de Carolis, vd PwC Sverige
Särskilt bland mindre företag (1–9 anställda) är detta mönster tydligt, där 70 procent förlitar sig på sitt nära nätverk.
– Det är positivt att allt fler företag prioriterar mångfald och inkludering, särskilt i en tid när de politiska vindarna i delar av världen blåser i en annan riktning. Samtidigt ser vi att det finns arbete kvar att göra. Många arbetsgivare rekryterar genom sina nätverk, sannolikt eftersom det går snabbt och kan upplevas tryggare, säger Helena Kaiser de Carolis, vd PwC Sverige, i ett pressmeddelande.
När kandidaten väl sitter i intervjurummet visar statistiken att den ”objektiva” bedömningen ofta grumlas av omedvetna eller medvetna fördomar:
- Språk är den faktor som påverkar mest negativt i en intervjusituation. Hela 86 procent påverkas negativt om kandidaten talar knapphändig svenska, men även flytande svenska med förortsdialekt ger en negativ effekt hos 37 procent av de svarande.
- Namn som uppfattas komma från Afrika eller Mellanöstern påverkar omkring var femte rekryterare negativt. Samtidigt uppger 19 procent att ett västerländskt klingande namn påverkar dem positivt.
- Den enskilt största negativa faktorn kopplad till personlig framtoning är religiösa eller kulturella attribut (som slöja eller kippa), vilket påverkar 61 procent negativt.
– En person som tagit sig så långt som till en intervju har bevisligen de efterfrågade kvalifikationerna. Men i nästa steg kan kandidatens chanser att få jobbet påverkas negativt till följd av exempelvis en förortsdialekt eller religion. Då handlar det inte längre om bara fördomar, utan något som potentiellt kan utgöra grund för diskriminering. Det är en utveckling som går åt fel håll och som försvårar integrationen, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen Järvaveckan, i ett pressmeddelande.
