Rikard Josefson, vd Avanza.
Foto: Johan Bergmark
D
et kom som ett anonymt tips på telefon: Du ska veta att det finns medarbetare som öppet tar kokain på Avanza. Rikard Josefson, vd för den digitala banken, kontaktade sina närmaste medarbetare. Ingen hade hört några rykten.
– Jag sade till min säkerhetschef: ”Kan man inte ringa polisen och hyra in sådana här knarkhundar?” Det kunde man inte, tydligen. Men det finns privata företag. Utan att göra en stor sak av det hade jag en hund här tre nätter i rad, berättar han.
Vi befinner oss på Avanzas kontor på Regeringsgatan i Stockholm. När Rikard Josefson arbetade på SEB brukade han gå förbi här utanför och fundera över den digitala uppstickaren, specialiserad på sparande och investeringar. Han tänkte på den som en ”sekt”: nya idéer och väldigt stark sammanhållning – SEB lyckade sällan värva någon från bolaget.
Här inifrån kan man dock konstatera att det ser ut som vilket krispigt finanskomplex som helst, med grå färgskala och ljust trä. Såväl sekter som knarkhundar känns avlägsna.
Om vi är ett transparent företag när det går bra för oss, då ska vi vara lika transparenta också när det inte går lika bra.
Rikard Josefson
Hunden hittade heller ingen narkotika, men däremot spår av det – tillräckligt för att Rikard Josefson skulle kunna konstatera att det förekommit på arbetsplatsen. Hans första reaktion var att han blev ledsen. Och besviken. Och arg. ”Allt på en gång.”
– Det var jobbigt att ”face the facts”. Sedan gick det där ganska fort över till tydlig bestämdhet hos mig och övriga ledningen: Okej, nu vet vi det här – nu ska vi fan se till att det inte förekommer mer på Avanza.
Han samlade medarbetarna till ett redan planerat morgonmöte.
– Alla trodde att vi skulle prata om roliga saker, men då tog jag det bara rakt upp och ned: det här har hänt, det är oacceptabelt och vi ska införa drogtester. Det var nog ganska skakig stämning.
Enligt Rikard Josefson är handlingskraft och tydlig kommunikation två goda egenskaper i hans ledarskap. ”Knarkskandalen”, som en del tidningar blåste upp nyheten till, visar på en tredje: transparens. I stället för att försöka tysta ned händelsen skrev han nämligen ett inlägg på Linkedin, där han öppet berättade vad som hänt.
– Om vi är ett transparent företag när det går bra för oss, då ska vi vara lika transparenta också när det inte går lika bra. Det var min strategi.
Rikard Josefsons bedömning är att anseendet för Avanza bank – som tolv år i rad har vunnit Svenskt Kvalitetsindex (SKI) utmärkelse Sveriges nöjdaste kunder i kategorin sparande – inte skadades av skandalen. Snarare tvärtom. Den positiva responsen var nämligen överväldigande. Linkedin-inlägget lästes och delades 550 000 gånger och fick hundratals kommentarer.
Enligt Rikard Josefson är handlingskraft och tydlig kommunikation två goda egenskaper i hans ledarskap.
Foto: Johan Bergmark
– När vi summerar tror jag nästan att vi gick stärkta ur det. Andra bolag skulle kanske ha mörkat det. Jag har haft ett antal banker som kontaktat mig och sagt: Vi ska också titta på det här hos oss, men vi kommer inte att vara publika med det.
Linkedin-inlägget ligger i linje med den ledarpersona Rikard Josefson odlat de senaste åren: som den medialt närvarande chefen. I en bransch som kan framstå som konservativ, inklämd i en stel kostym, sticker Rikard Josefson ut med sitt twitterflöde. Där ryms inte bara ekonomispaningar, utan också en hel del om Djurgården hockey och hunduppdateringar.
Ibland även politiska slängar. När Magdalena Andersson har talat om att särskilt beskatta ”miljonärerna” har han reagerat.
– På 70-talet pratade man om ”miljonärerna”. Och nu pratar man om ”miljonärerna”. Men att ha en miljon 1975 och ha en miljon nu är en avsevärd skillnad. Bland dem som jobbar och har tjänstepensioner är det ganska många som får ihop en miljon. Vi har väl 140 000 kunder som är miljonärer – eller var, nu har ju börsen gått ned så mycket…
Den här personliga öppenheten kommer också till uttryck på andra sätt i Rikard Josefssons yrkesliv. Han var till exempel tidigt ute och adresserade problemet med manlig dominans i bolagsstyrelser. Han kritiserade den långsamma utvecklingen, och i SvD 2013 talade han rent av om kvotering.
Den enda smarta saken jag gjorde var egentligen att inse min begränsning – och att ta hjälp.
Rikard Josefson
Lika transparent har han varit när det gäller egna brister.
– Jag blev regionchef för SEB 2004. Då hade jag en ledningsgrupp i min region som bestod av 14 personer, 3 kvinnor och 11 män. Av olika anledning slutade de tre kvinnorna. Då anställde jag tre män, naturligtvis. Inte så smart.
Nej, inte så smart. Vad han upptäckte var nämligen att dynamiken i gruppen stagnerade. 14 vita män i ungefär samma ålder – inga nya perspektiv. Han insåg också ett problem hos sig själv, nämligen att han alltid hade haft lättare att identifiera manlig talang än kvinnlig.
– Det är inte politiskt korrekt, konstaterar han, men sant.
Inte så konstigt, kanske. Liksom många andra i hans generation och i hans ålder hade han mest befunnit sig i sammanhang med män.
Som barn gick han i OBS-klass och hade ”spring i benen” (”antagligen någon diagnos”, med hans särbos ord), en energi som öppnade för en karriär i såväl finansbranschen som på ishockeyrinken (han spelade som bäst i division 1). Ingen av de två sfärerna var väl direkt matriarkalt uppbyggda.
När han väl hade genomskådat sig själv startade han ett traineeprogram för kvinnor i regionen, och efterfrågade från HR duktiga kvinnor som kunde ta ett karriärsteg. Med tiden blev det 50–50 i ledningen och, till följd av det, goda ekonomiska resultat.
– Den enda smarta saken jag gjorde var egentligen att inse min begränsning – och att ta hjälp.
Även på Avanza har han jobbat mycket med jämställdhet. På chefssidan är det mer eller mindre 50–50, liksom i ledningen. Nästa steg är att bredda rekryteringen också vad gäller kulturell bakgrund.
– Vi har många medarbetare med annan bakgrund än svensk, men där tror jag att vi kan göra ännu mer. Vi söker aktivt, men jag måste vara ödmjuk och säga att vi har mycket kvar att göra.
Ska man förstå Rikard Josefson som en modern vd i en konservativ bransch? Nja, han skruvar lite på sig, inte helt bekväm, men någonting ligger det väl i det. Första dagen här på Avanza bar han kostym. Det behövde han inte, insåg han snabbt.
– På sommaren går folk runt med shorts och flipflops.
Jag måste säga att på Avanza kan även jag fullt ut vara mig själv.
Rikard Josefson
Ålder: 56 år.
Bor: På Lidingö.
Familj: ”Särbo och dotter. Min särbo har en son som jag är väldigt tajt med också.”
På fritiden: ”När man läste sådana här faktarutor som ung tyckte man att alla var så tråkiga: ’Umgås med familj, vänner, spela golf, träna, vara i skärgården.’ Det är exakt det jag gör. Skittråkigt svar.”
Kort efter att han slutat med kostymen lämnade han också slipsen hemma. Några flipflops bär han inte, men i dag är han klädd i enkel pullover, om än över ljusblå skjortkragar som minimal eftergift åt konventionen.
– Jag tycker nog att jag trivdes väldigt bra på SEB och Länsförsäkringar, men jag måste säga att på Avanza kan även jag fullt ut vara mig själv.
Så vad består då den här omtalade kulturen på Avanza av, den som han tidigare associerade till något sektlikt? Man vill utmana gamla sanningar, säger han, inte vara ”bankiga”. Som när man lanserade ett pensionsbolag som inte tar ut skalavgifter, eller införde gratis aktiehandel upp till 50 000 kronor.
Kommunikationen är dessutom informell och öppen, och samarbetet och tilliten stark, säger han. Det finns ingen plats för stora egon.
– Det är ibland svårt att berömma människor här. Om man säger: ”Det där tycker jag att du gjorde jättebra”, får man alltid tillbaka: ”Det var inte bara jag – Kalle, Stina och Pelle hjälpte också till”. Det är väldigt teamorienterat.
Någon som också präglar bolaget är att det är mest unga personer här, med en medelålder runt 35. De yngre ställer krav på chefen, har han noterat, och de vill vara delaktiga i hela bolagets utveckling. Dessutom månar de om privatlivet på ett helt annat sätt än vad som var brukligt när Rikard Josefsson började i branschen.
Allt det där tycker han är sunt hos den yngre generationen generellt.
Men en klyfta är oöverbryggbar: synen på partydroger. Efter händelsen förra året har han satt sig in i ämnet och insett hur utbrett bruket är i samhället, och inte minst i högpresterande branscher som hans.
– Jag har pratat med folk här som säger: ”Rikard, jag tar inte droger, men säkert 40–50 procent av mina polare tar ibland lite partydroger.” Det var ett uppvaknande för mig.
Avanza genomför nu drogtester, där medarbetare slumpvis väljs ut. Om någon skulle åka fast erbjuder man rehabilitering, och den som ”räcker upp handen” får hjälp. Men den som inte accepterar rehabilitering får gå.
Det är uppenbart att incidenten skakade om Rikard Josefson. Kanske bottnar den känslomässiga reaktionen i hans egen bakgrund: hans pappa tog inte droger, men var alkoholist.
– Det slutade med att han 1998 tog livet av sig på grund av alkoholproblem. Man är ju en produkt av sina erfarenheter genom livet, och händelsen med min pappa har säkert påverkat mig så att jag blir särskilt berörd inför den här typen av problematik.
Inte heller det är kanske något som vilken bankchef som helst skulle tala öppet om.
– Jag är inte så här: ”Här kommer jag och är vd.” Jag är den jag är.
